Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Leijel, född 1706, lefde utan tjenst på Fläringe vid Elfkarleby samt
Carl Leijel, född 1707, volontär vid Amiralitetet, gjorde åtskilliga sjöresor.
Han omkom våren 1735 under en resa från Vestindien.
De tvenne övriga voro:
1) Lars Leijel, kapten och
2) Pehr Leijel, inspektor vid Avesta kronobruk.
1) Lars Leijel, född 1698 på Fläringe, död 1763, blef volontär vid Upplands
Ståndsdragonregemente 1716, furir vid Upplands Infanteriregemente 1717, fänrik
der 1718, löjtnant 1734, kapten 1743, chef för Rasbo kompani 1744, major
1758 samt erhöll afsked 1762. Han bevistade fälttåget i Norge 1718 och
derunder belägringen af Fredrikshall. Gift 1735 med Margareta Wendelin,
född 1712 i Norrbärke, dotter till handlanden och brukspatronen Wendelin i
Falun. Han erhöll sex barn, af hvilka en son Vilhelm Lars, född 1737, och
en dotter Margareta Kristina, född 1738, båda gingo bort 1740.
De öfriga fyra voro:
Carl Johan Leijel, född 1735, död 1817, barnlös, vice notarie i Bergskollegium,
bevistade som representant för sin ätt riksdagen i Gefle 1792. Gift
med Inga Kristina Tegman.
Eva Maria, född 1745, död 1824 i Uppsala. Gift 1765 med kaptenen vid
Upplands regemente sedan vid Fortifikationen Alexander Magnus Hård till
Segerstad N:o 17, född 1729, död 1786.
Pehr Gustaf Leijel, född 1740, död 1809 på Haneberg i Enåkers socken i
Vestmanland, död 1786, volontär vid Upplands regemente 1754, sekundfänrik
der 1759, stabsfänrik 1767, fänriks indelning 1770, löjtnant 1771, stabskapten
1776. Gift s. å. med Sofia Gustafva Tigerhjelm, född 1759, död 1827, dotter
till hofjägmästaren Seved Gustaf Tigerhjelm N:o 817, i hans första gifte med
Elisabeth Charlotta Anckarström samt erhöll fyra döttrar, nämligen:
Margareta Sofia, född 1778, död 1850, gift 1807 med prosten och kyrkoherden
i Vestra Löfsta församling af Vesterås stift, magister Georg Fredrik Fant,
född 1768, död 1823, Ulrika, född 1779, död 1789, Johanna Gustafva, född 1784,
död 1752, ogift, samt Lovisa Carolina, född 1790, död 1846, ogift.
Lars Fredrik Leijel, född 1743, död 1808 i Uppsala, inskrefs i krigstjenst
1755, blef furir vid Upplands regemente 1760, lifdrabant 1765, löjtnant i
armén 1769, afsked.
Han blef derefter director musices vid Uppsala akademi och synes hafva
erhållit denna befattning, hvartill han var föga lämplig, som en sinekur. Hans
verksamhet i denna befattning skildras i »Allmänt Musiklexicon» af Tobias
Norlind sålunda:
»Leijel var mest känd genom den s. k. Musikprocessen och synes hafva varit
en mycket dålig lärare och musiker; medverkade dock ej sällan vid konserter
i Uppsala under 1800-talets början. Beskow karaktäriserar honom i sina
»Lefnadsminnen» så här — spelade en erbarmelig viol och den, som hört Akademiska
kapellet under hans anförande, kan nog fatta, att Hans Järtas målning af
musiken vid prins Gustafs födelse den 9 november 1799 (i försvarsskrift för de
anklagade i Musikprocessen) var efter naturen. Leijel omtalas ej sällan i Geijers
bref.»
Musikprocessen var en vidlyftig rättegång i Uppsala år 1800, anställd mot
några studenter, hvilka nekat spela å det akademiska kapellets öfningar. Dir.
mus. Leijel hade på docenten Gustaf Abraham Silfverstolpes inrådan valt till
spelning vid en fest till firandet af konung Gustaf IV Adolfs kröning den 4
april 1800 styckat »La Bataille de Fleurus», en mycket känd och populär
tonmålning af Hessler, i hvilken var inlagd Marseljäsen. Detta hade i sista stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
