- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
180

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommit till akademiens rektor magnificus, processor Emanuel Ekmans
kännedom och samma dag på morgonen, som festen skulle hållas, förbjöd han, att
Bataille de Fleurus finge spelas, enär Marseljäsen förekom der. Oppositionsmännen
inom studentkapellet — allessammans utom 4 st. — med Silfverstolpe
i spetsen nekade att deltaga i repetionen åsatt nytt nummer, som Leijel
framlade, under föregifvande att det nya stycket en symfoni af Haydon var för
svårt hvilket uppenbart endast var ett svepskäl. Då musiken i följd häraf
blef mycket dålig, enär den utfördes endast af Leijel sjelf och de fyra
kapellmedlemmarne, som icke opponerat sig, så att allmän förargelse och skandal
uppstod, anställdes åtal mot de »strejkande». Silfverstolpe, då docent, blef för
sitt tilltag afssatt och för alltid förvisad från Uppsala och Leijel miste director
musices sysslan.

Lars Fredrik Leijel ingick 1780 äktenskap med Helena Dorotea Bratt, född
1763, död 1852, dotter till assessorn och brukspatronen Henrik Bratt, född
1725 död 1779 på Rottneros i Vermland och Helena Catarina Chenon, född
1725, död 1786.

Ätten Bratt härstammar ursprungligen från Norge och i Kung Sverres
saga förekommer en Bardr Bratt. I norska handlingar från 1200—1500-talen
nämnes åtskilliga personer med namnet Bratt, hvilket ord från början hade
betydelsen stolt och högmodig och ännu i Norge och Vermland nyttjas i
bemärkelsen tvär och otillgänglig. En gren af ätten inflyttade i Sverige, der
Nils Bratt den 28 december 1456 »för dess troskap och välvilliga tjenst» af
konung Carl VIII Knutsson blef adlad. En af hans ättlingar, Nils Jonsson,
introducerades på riddarhuset, då det bildades 1625 med namnet Bratt till
Höglunda N:o 49 och denna ätt fortlefver ännu. En annan ättling till Nils Bratt,
nämligen Anders Bratt, ingick ofrälse gifte och gick derför förlustig sitt arf,
enligt den tidens sed. Han bortlade släktnamnet Bratt och antog sin hustrus
namn Bånge. Hans son Anders, död 1667, återtog namnet Bratt och blef
brukspatron på Brattfors i Brattfors socken i Vermland samt stamfader för
ättens Vermlandsgren, hvilken talrikt fortlefver.

Ätten Chenon är en fransk adlig släkt-, som i vapnet förde två blå dufvor.
Den inkom till Sverige i slutet af 1500-talet med Denis Chenon, som kallade
sig Paschilius, hvilket försvenskades till Påke och blef bergsman i Vermland.
Han son Denik Påkesson (Denis Paschilius), född 1625, död 1689, rådman i
Filipstad, erhöll sonen Johan (Dionysius), född 1659, död 1741, fil. magister
och prost i Kila pastorat i Vermland. Han återtog släktnamnet Chenon och
hans sondotter är ofannämnda Helena Catarina Chenon.

Lars Fredrik Leijel erhöll i sitt äktenskap två döttrar Carolina Lovisa,
född 1784, död ung samt Henrietta, född 1786, död 1787 och en son Lars
Henrik
, (enligt Anrep) Carl Henrik Leijel, född 1781, död 1844 i Stockholm,
fänrik vid Dalregementet, afsked 1809. Gift två gånger, första gången 1813
med Abrahamina Fredrica Löwenhielm, född 1792, död 1837 på Bynsberg i
Bro socken i Vermland; äktenskapet upplöstes genom skilsmessa. Hennes
föräldrar voro majoren Fredrik Löwenhielm N:o 1791, född 1750, död 1822 och
Maria Hedvig Hülphers, född 1767, död 1822 i Åmål. Gift andra gången med
Fredrika Lovisa Blomgren.

Släkten Hülphers härstammar från Schmalkalden i Tyskland och inkom
till Sverige omkring 1630 med två bröder Hans och Jannik Hülphers.
Släktnamnet anses taget från Hilphershausen i furstendömet Koburg.

I sitt första äktenskap erhöll Lars Henrik Leijel en son Fredrik Leijel.
född 1813 i Kila socken i Vermland, död 1862 i Alingsås, student i Uppsala
1829, aflade farmacie-studiosoexamen derstädes 1833 och apotekarexamen 1837,
erhöll s. å. kondition på apoteket i Alingsås och förestod från 1839, då dess egare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free