- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
188

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

NÄR STENKOL BRÖTS I NÄRHETEN AF ÖREBRO

oaktat lyckades hon ej att i någon beydlig grad uppdrifva gruf drift en. Det
1676 utbrytande danska kriget verkade hämmande på företaget-. Efter kriget
följde betungande inkvarteringar af trupper, sedan kom reduktionen- mecl dess
förlamande inflytande och så småningom nedlades griilf driften helt och hållet
och omtalas ej åny förr än 1737, då Höganäs grufvor upptogos och började
bearbetas af bergmästaren i Skåne;, sedermera assessorn i berglskollegiuim Anton
von Swab, föclcl 1702., död ogift 1768 samt bergmästaren i Södermanland®.,
Östergötlands och Smålands bergslager, sedermera justitiekansläirn, riksrådet
och Åbo akadeimdis karisliär, grefve Erik von Stockenström, född 1703, clöd 1790,
utan söner och slöt sjelf sin ätt.

Men tanke på att äfven annorstädes än i Skåne utvinna stenkol ur svensk
jord uppstod under 170’0-talets senare hälft. Den mångkunnige
fosterlandsvännen och vetenskapsmannen, .innehafvaren af apoteket »Hjorten» i Örebro,
assessor Fran-s Joakim von Åken, föclcl 1738 i Örebro, död derstädes 1798, hade
nämligen under sina studieresor i England och Wales fått uppmärksamheten
riktad på, hvilken stor nationalrikedom låg i därvarande stenkolsgrufvor. Han
tillhörde dessa 1700-talets varmhjärtade patrioter, hvilkas sträfvan gick ut på
att utveckla landets egna hjälpkällor och sålunda höja Sverige ur dem
materiella vanmakt och nöd, hvaruti landet råkat genom Carl XII:s förödande krig.
Han uppgjorde nu en plan att flerstädes i Sverige, till en början i sin hembygd
Nerike, söka stenkolisf yncl igheter och att bearbeta dem. Fördeniskull satte han
sig i förbindelse med sin svåger, assessorn i bergskollegium Benkt Qvist, föclcl
1726, clöcl 1799, gift med hains syster Lovisu Ulrika von Åken. Qvist
härstammade! från ätten Svinhufvud i Vestergötland N:o 199, men lianis fartfar,
bruksinspektören på Bro eller Arbrå bruk i Ofvansjö socken i Gästrikland, Benkt
Svinhufvud, född 1662., clöcl 1752, bortlade släktnamnet Svinhufvud ooh kallade
sig Qvist. Anledningen dertill skall lia varit följande. Hans fader, som
genom konung Gari XI :s reduktion mist sin egendom., hade lemma,t sina barn på
bar backe. Den äldste aif dessa Daniel uppfostrades hos morbrodern, aissessor
Daniel Tilas i Stockholm och clennies påfund skulle det ha varit att ändra
systersonens nam;n ’till Q vis-1 »på det han lättare än mecl Svinhufvuclnamnet kunde
finna sitt uppehälle och jemte syskonen qvista omkring i verlden efter födan».
Samma naiminförändring gjorde äfven de båcla yngre bröder na.

Alsseissior Benkt Qvist hade länge vistats vid flera, stenkolsgrufvor i
England och på kontinenten samt kände noggrannt jgüngse arbetssätt och
bryt-ningsmetocler, hvarom han i Vetenskapsakademiens handlingar alf fattat flera
meddelanden. Han ansåg, att stenkolsbrytningen i Nerike skulle halfva stora
utsikter att lyckas: och under allmänhetens spända, uppmärksamhet, men äfven
afund och öfverdrifna förväntningar, bildade von Alten 1777 ett bolag för
ändamålet.

Strax »söder och öster om Örebro begynner från Hjälmarsberg och Skebäck
ett siaridstcaiislager, som sträcker sig västerut framemot Garphyttan. Detta
lager är af samima konsistens, som dem i England, under hvilka stenkol bruka
anträffas. Arbetet började nu på Na-1 a äng strax söder om sta,den men stora
svårigheter- -mötte till en början mest på grund af bristfälliga maskiner och
arbetsredskap, men sedian lämpligare dylika- anskaffats från Eskilstuna, gick
arbetet bättre. Några och tjugu strata eller lager aif sandlsten, lera och skiffer
m. m. genomborrades, några hitumeniösa ämnen .kommo också i dagen såsom
bergolja,, asifalt, ozokerit m. m. och slutligen anträffades ett liallftumstjockt
lager af stenkol under ett siandstensskikt och asseissor Qvist ansåg alla tecken
gynnsamma samt att på större djup skulle påträffas hela. stenkolsflötser.

Förväntningarna, blefvo dock ej infriade. Efter fyra; .års arbete och stora
kostnader hade .man med borrningen och undersökningen kommlit på 46 fots djup,
men några rika. fynd hade ej blivit gjorda. När verksamheten skulle ånyo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free