- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
191

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖREBRO GEVÄRSFAKTORI

191

och det är, så vidt m»an vet, i staden Perugia i den ’ifördna kyrkostaten, som
handeldvapnen för första gången i någon större mängd blifvit förfärdigade, i
det att år 1364 derstädes tillverkades 500’ st. handrör eller bössor.

För att utrota sjöröfveriet i Östersjön ingick drottning Margareta kort
efter afslutandet af Kalmar Union 1397 förbund med hansestaden Lybeck, hvars
handel äfven led betydligt af defes hämmande framfart. En förenad
dansk-lybsk flotta öfverföirde en stark här till Gottland, hvilken inneslöt Visby både
från sjösidan som landsidan. Der hade sjöröfvarne sitt vstarka fästie och
försvaret leddes kraftigt af herr Sven Sture (af danska Sturesläkten) och riddaren
Nils Månsson Roos till Munkeby i Vestmanland, så att belägringen drog ut på
tiden.

U.nder diet iden pågick (fingo cle försvarande en dag från tornet på Visborgs
slott skåda en syn, som satte dem i ;stor undran. Det var., som cle tyckte, tvenne
helt korta stockar, som rullande på hjul släpades fram mot slottsvallen. Alle
man stego upp på muren för att beskåda cle underliga tingesterna, utan att
kunn,a begripa till hvad ändamål isådiant skedde.

Men plötsligt sågs en blixt utgå från en af dem och genast derpå hördes
en förfärlig knall. Man kände huru något brakade mot clen falstia
gråstensmuren, så att stenar och grus yrde vida omkring. Alla störtade
ögonblickligen på knä och gjorde korstecknet, fast öfvertygade att det var trolldom.
Ty hittills voro de vana att se åskan och blixten komma från himlen, men nu
sågs den ljunga från marken och det kunde derför ej vara annat än ett
djefvulens verk. Det var det första kanonskottet i Norden!

I Sverige voro handrören mecl säkerhet kända 1395, men knappast förut,
ty enligt preussiska hansestädernas beslut ,af 12 juni 1395 rörande utrustningen
af clen krigsstyrka,, som skulle af sänd a-s för att besätta Stockholm, stadgas
bland annat, att från hvardera af städerna Thorn, Elbing och Danzig skulle
medsändas 2 lodbössor mecl bly och vid denna tid voro lodbössor att hänföra
ti 11 h a ndeldvaip en.

Något allmänt bruk i Sverige af handrör synes först ägt rum under
1400-talets senare hälft, I slaget vid Brunkeberg* 1471 blef daniske konungen
Kristian 1 sårad i m;unne>n av ett hakebösslod. I kriget mot Ryssland 1496
medförde Sten Sture d. ä. 500i lodbössor och 300 serpentiner (ett skjutvapen
kraftigare än lodbitean, närmande sig kanonen).

Det dröjde länge,, innan eld-vapnen fullständigt utträngde armborstet och
bågen. Armborstet tvangs före bågen att vika för det förbättrade)
handeld-vapnet. I början af 1500-talet upphörde nämligen armborstet att användas
för krigsbruk, men ännu 1627 under belägringen af La Roehelle fanns vid
engelska armén en trupp bågskyttar och till jakt användes bågen allmänt ända
inpå 1700-talet. Siista gången som bågskyttar uppträdt i cle europeiska krigen
var 1814, då det uralska rytteriet, de s. k. baskirerna,, hvilka åtföljde den ryska
armén, var beväpnat med bågar och pilar.

I Sverige fanns i samtliga rustkammare år 1560 vid konung Gustaf I
Vasas döcl 464 stålbågar och 9 hornbågar mot 3,870’ handeldvapein, mon sedan
synes inga bågar, vare sig stålbågar eller hanelbågar vidare blivit tillverkade,
ty vid århundradets slut funnos enclaist några få dylika kvar i förråden.

Eldvapnen anskaffades dels genom tillverkning inom landet ocih -dels genom
inköp från utlandet, i synnerhet från Italien, Frankrike och Tyskland.
Tillverkningen inom landet bedrefs uteslutande af enskilda vapensmeder och
»bys-semakare», hvilka olfta företedde stor konst och yrkesskicklighet. Dylik
tillverkning bedrefs företrädesvis på landsbygden i Hälsingland och
Västmanland samt i Arboga /stael och mot slutet af 1500-talet och början af 1600-talet
äfven på landsbygden i Uppland, Nerike och Vestergötland saimt i
Jönköpings stad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free