- Project Runeberg -  Kultur- och personhistoriska anteckningar / Tredje delen /
192

(1915-1920) Author: Oscar Fredrik Strokirk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

ÖREBRO GEVÄRSFAKTORI 192

Först år 1561 upprättades af konung Erik XIV ett kronans gevärsfaktori,
nämligen Arbog\a harnesk- och gevärsfaktori, det första- i sitt slag i Sverige.

I faktoriets första arbetsordning föreskrefs: »Ätt när det lyktat Ofullbordat^
tillverkningen a:f vid pass 1,000 schottfrija harnesk till rytteriet, skulle det
begynna göra knechtetygh». d. v. s. handrör, pikar, blanka vapen m. m. till
fotfolket,

De i Sverige på 1500-ta’let brukliga handeldvapen voro af flera slag och
kunna sammanfattas under tre huvudgrupper, hakar och rör afsedda för
-fotfolket samt sadelrör för rytteriet. Vad som mest bidrog till handeldvapnets
allmänna, införande .-såsom ett nödvändighets v a-peoi inom cle olika arméerna var
uppfinningen af musköten, hvilken först uppträder 1531 i Spanien. Musköten
var ett handeldvapen af sådan konstruktion, ,att det mecl nödig lätthet äfven
förenade en för clen tidens iförhållanden tillräcklig skjutförmåga. Dessa
villkor uppnåddes derigenom, att pipans gods gjordes tunnare och stockar ne
erhöllo lämpligare förrn. Som stöd under skottlossningen användes en gaffel,
hvilken nu fick en ändamålsenligare form och gjordes betydligt lättare än de
stöd, ställningar,, bockar eller dylikt, som man förut för detta ändamål använt,

Musköterna anses hafva inkommit till Sverige 1592 och användes: en ticl
tillsammans med äldre skjutvapen, hvilka dock <snart bortlades.
Muiskötgaff-larne tillverkades af askträ och iförseckles med en lång v asis udd för att lätt
kunna neclistiotas i marken. Vikten af musköt mecl gaffel var 6,4 till 6,8 kg.

Viel konung Karl IX :s frånfälle 1611 var svenska fotfolket uteslutande
beväpnat, med musköter och pikar, det öfvervägande flertalet dock med
sistnämnda vapen. Bajonetten var då ännu icke uppfunnen, den omtalas: första
gångven 1640 och anses halfva (fått sitt namn däraf, att det första vapnet af
detta slag tillverkades i staden Bayonne i södra Frankrike. Endast långsamt
utträngde bajonetten piken.

Emellertid skapade konung’ Gustaf II Adolf en ny stridstaktik, där
eldvapen samt lättare och rörligare formeringar fingo ökad betydelse och utbyttes
mot de förut allmänt brukliga tunga och svårmanövrerade så kallade »spanska
tertierna», utrustade huvudsakligast mecl stångvapen, d. v. s. hillebarder,
bar-clisaner eller pikar och blanka vapen., hvadan behofvet af musköter mecl
tillbehör i hög grad ökades. Han lät till och med uppsätta hela
m-usketerar-regementen, bland hvilka särskildt omtalas fältmarskalken Johan Baners och
grefve Thurns regementen. Under 30-åriga kriget minsikades bevä.pningen
med pikar undan för undan så afsevärdt, att af svenska fotfolket hade vid krigets
slut endast en tredjedel pikar och cle öfriga två tredjedelar ne mu!skiöiter.

Detta ökade behof af skjutvaipen kunde ej fyllas ensamt af Arboga faktori
och inhemska vapensmeder, vadan betydliga inköp måste görais från utlandet.
Detta befanns vara’ kostsamt och förenat med af sevärda svårigheter. Gustaf

II Adolf lät därför omkring år .1620 inrätta flera nya faktorier,, nämligen i
Sundsvall, Vesterås, Uppsala, Norrtelje, Söderhamn, Norrköping, Jönköping
och Örebro. (Början till anläggningen af sistnämnda faktori gjordes dock af
Karl IX.) Ifeclan .1626 kunde Örebro faktori leverera till Stockholms
rust-kammare 1,029 nya musköter och från de öfriga inlämnades tillsammans 3,,000
st. Såsom exempel på hurusom tillverkningen sedan uppdrefs, ma nämnas, att
.1638 detta antal steg till 10,026 nya. musköter med luntlås, 141 st. mecl
snabblås samt 2,726 uppstockade, d. v. s. reparerade musköter. Dessutom’
förfärdigade-. samma år och inlämnades till Stockholms rustkammare 11,906 st.
muskötgafflar. flera tusen st.# harnesk, stormhattar m. m. Räknar man härtill cle
stora förråd af vapen, hvilka förvarades i fästningarna dels i Sverige dels i
de af svenskarne innehafda orternia, kommer man till så betydliga summor,
att man måste förvånas öfver, huru ett land med så små tillgångar inom loppet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 18:54:02 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/strokirk/3/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free