Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
ÖREBRO GEVÄRSFAKTORI 194
»dels sådana, clar faktor eller, kiöpman baif ver på egen bekostnad uppsatt
sina bruk ocli verkstäder,
dels sådana, där kronan tillhandahåller dylika.»
Öfver båda kategorierna hade kronan visserligen högsta uppsikten och
kontrollen, men beträffande cle förra1 ansågs k. faktorn, cl. v. s. faktoriets chef eller
styresman, böra hafva fria,re händer i fråga om dess drift och skötsel, än livad
s!om ansågs; behöfligt för cle senare.
Ofvannämnde Melchior Graff — en inflyttad tysk — kallas i ett k. bref
af 1638 för »plåtslagare». År 1646 blef han öfverinspektör öfver alla faktorier
i Sverige. I Örebro var ihan illa tåld för sitt prejteri mot f aktör iarbetar ne.
Örebro gevärsfaktori torde hafva räknats till den förstnämnda kategorien,
cl. v. s. där faktorn själf uppbyggde verkstäderna. I Bagges »Beskrifning af
uppstaden Örebro» 1785, nämnes en Sven Jönsson, hvilken af led 1620, såsom
dess föirste faktor. . Samm a år fick Julius Juliusson Coyet cl. y. privilegium
på detsamma och för clesis fullbordande erhöll han äfven af kronan
förlagskapital och virke till byggnaden efter utsyning på kronoskogarne samt rätt att
uppföra verkstäder på kronans mark.
Hans farfar Gillis Coyet, föclcl 14-95, herre till slottet och majoratet Coyet
i närheten af staden Limburg i Brabant, var kejsar Karl V:s general i Afrika
samt riddare af Alcantaraorden. Tillika mecl sin son Julius Juliusson flydde
han undan hertigens af Alba. och spanska inkvisitionens förföljelse och anlände
tilj. Stockholm 1567. Hian inköpte egendomen Långholmen strax söder om staden
samt ligger där begrafd i särskildt uppfort grafhivalv jämte sin ison Julius och
dennes hustru. (Enligt Anrep skulle sonen före fadern ha bosatt sig i Sverige.)
Han afled vid 98 års ålder 1593. Han är clen ännu i Sverige fortlefvande
ätten Ooyets stamfader.
Sonen Julius Juliusson Coyet cl. ä. »tjente i sin ungdom i cle så kallade
Hugenottiska krigen i Frankrike is om öfverste; efter dess slut trädde han ur
tjensten och begaf sig på utrikes ort, under samma tid lade sig mycket; på
Chymien, så att han kunde bereda Lapis Philoso>phorum och skref många:
böcker i samma äimne, begaf sig tillika med sin fader till Sverige 1567 och blef
derstädes myntmästare.» (Enligt Anreps ättartaflor blef han guldsmed och
juvelerare i Stockholm, konung Johan III:s guldsmed 1571 samt k.
myntmästare 1576.)»
Gift med Marie Louise de Seneschal, clöcl 160)4. (Enligt Anreps ättetaflor
var han gift med en dotter till konung III:s byggmästare Henrik van Huffen,
som för religionsförföljelse måste fly till Antwerpen.)
Hans son ofvannämnde Jidius Juliusson Coyet cl. y. »lade sig i ungdomen
på Msathematiska studier, äfvenledes att utforska Metallernas natur och
egenskaper, befullmächtigad 1571 att inrätta Yexel-Banquer i Stockholm och
annorstädes, myntmästare 1576, faktor vid ’Örebro gevärsfaktori 1620,
förordnades 1624 att commendera öfver Myntfolket viel Kopparberget, aplicerade sig
sedermera till Militairen och i synnerhet Artilleriet och Styckgjuteriet, så
att han blef af Ryske Zairen Michel Fedoroivitz af konung Gustaf Adolf
begärd till Ryssland,, derest hian blef den 2 december 1629 Öfverste vid
Artilleriet och sedermera General-Felttygmästare. Döcl i Muskou (Moskva) 1634.»
(Enligt Anreps ättetaflor hade han zarens löfte om öfversitebeställninff -vid
artilleriet, men blef endast styckjunkare, hvaröfver, han beklagade sig hos sin
forne konung.)
Gift med sin kusin Katarina von Sternberg, clöcl 1633 i Moskva., dotter
till kommendanten i Münster i Vestfalen i Tyskland Jean Max von Sternberg,
hvilken .af kejsar Fredrik III upphöjdes i adligt stånd och Klara: cle Seneschal,
syster till Julius Coyets d. y. moder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
