Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
ning .af Wrangel-Bergsröm, men clelta synes ej sannolikt. Man känner ej ens
med visshet, om de voro befryndade.
Gasten Otter trädde an-dra gången i gifte med Kristina Hansdotler
Schem-melkorn, född 1619, död 1673, dotter till drottning Kristinas den äldre
hus-gerådsmästare på Nyköpings slott, Hans Bertels Schemimelkorn från Danzig
och Elisabet Bastiansdotter Geijer.
Gasten Otters son i andra giftet, landshöfdingen i Blekinge Salomon von
Otter erhöll adlig och friherrlig värdighet.
Faktoriverkstäderna i Örebro anlades på kronans mark och grund öster om
slottet på båda sidor om Trosa ån, eller som den nu. benämnes Svartån!, på Norra
och Södra Smedjebacken.
Samtidigt byggdes för faktoriets räkning två hammare för rörsmide vid
Lannafors i Vintrosa socken, 20 km. väster om Örebro vid Garphytteån.
Vid Attersta i Gällersta socken anlades viel Telgeån »bårkvarnar»
(borrverk) och viel Snaflunda (Karlslund) uppfördes en v ali hammare och en
ämnes-hammare samt ett beskjutningshus af sten, cl. v. s. en byggnad: för
hållfasthetsprof och sprängskjutning af gevärspiporna. Dessa byggnader viel Snaflunda
voro 1742 så förfallna, att de ej längre användes liksom clet cler belägna något
senare uppförda, »bår och tåg samt slip- och bereclningsverket», hvilket
bortfördes 1743, clå där i stället anlades en val k eller klädess tam p af
handelsmannen i Örebro Karl Hans Joakim Witfoth.
Faktoriets »bår och slipverk» var inrymt i ett tvåvånings stenhus. I clen
undre våningen funnos 6 st. s. k. bårbänkar och ett gröfre slipverk; i den öfre
låg »tåg och bereclningsverket» som tågade och beredde 16 pipor samtidigt
och där fanns äfven ett finare slipverk.
Är 170’9 nedlades borrkvarnarne vid Attersta. Troligen blefvo de långa
transporterna dit och därifrån i längden alltför kostsamma och besvärliga och
en del af vattenkraften viel Örebro slottskvarn togs i stället i anspråk. Där
inrättades 4 bårbänkar och ett slipverk för faktoriets räkning i en särskild
byggnad snedt emot kvarnen på norra sidan om ån, cler Karl XIV
Johansmonumentet nu reser sig.
Slottskvarnen, som är af mycket gammalt ’datum, tillhörde kronan och
var belägen på Trosaåns högra sida nära slottet. Den förpantades 1707 till
slottsfogden och landträntmiästaren i Örebro Lars Kåhre. Viel denna ticl hade
den 8 vattenhjul och när den 1721 såldes till Lars Kåhres änka, fru Maria
Elisabet Kåhre för 1,000 daler och 3 skillingar i pengar samt en årlig afgälcl
till kronan af 1Ö0 tunnor spannmål, gjordes det. förbehållet, att vid lågvatten
skulle två vattenhjul hållas i gång för faktoriets räkning framför alla cle andra.
Örebro gevärsfaktoris gång och drift torde till en början hafva gestaltat
sig sålunda. Vid Lannafors framställdes och utsmicldes ämnesplåten till
gevärspiporna, hvilken derefter fraktades till Snaflunda för att hopvällas och
formas till eldrör. Dessa transporterades derefter till Attersta för att borras
och afpassas i afseende på längd och tyngd och slutligen anlände cle till
faktoriet i Örebro. Här hopsattes och fullbordades vapnet, försecldes med
lås-mekanism, siktmedel, stock, gaffel m. m. samt undergick en mängd finare
operationer, hvilka voro erforderliga för att våpet skulle blifva fullt dugligt
för krigsbruk.
Faktoriets styresman och föreståndare var faktorn, hvilken tillsattes af
kronan genom kunglig fullmakt. Han var genom sin ämbetsbeställning en i
socialt hänseende betydande man i samhållet och han utöfvade stor makt och
myndighet över sina underlydande tjänstemän och arbetare. Hans titel var
kongl, faktor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
