Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 / 7 (1881) Author: Teofron Säve Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gustavianen, fältmarskalken Toll entledigades från befälet öfver den i Skåne stående
södra armeen.

2. Lars von Engeström (1751—1826).

Att utropa hertigen till konung, innan rikets ständer hunnit
sammanträda, lät sig ej verkställas. Adlersparre hade först haft för afsigt att under
bajonetternas skydd utropa hertigen, men måste afstå från denna plan, då
hans underbefälhafvare af aktning för den lagstiftande maktens rättigheter
ej ville biträda den samma. Deremot lyckades han bättre i sina bemödanden
att vinna hertigen sjelf för sina syften. Denne svage och vacklande furste,
hvilken ena stunden kände sig oemotståndligt dragen till den tron, som så
ofta föresväfvat hans fantasi, men hvilken den andra stunden kände sig
bortstött derifrån af medvetandet af kronans tyngd och prins Gustafs
legitima rätt, gjordes genom Adlersparres öfvertalningar nu villig att mottaga
spiran i följd af arfsrätt, under
förutsättning likväl, att Gustaf Adolf först
för sig och sina bröstarfvingar afsade
sig henne. En operationsplan för den
stundande riksdagen uppgjordes i
samband dermed af Adlersparre,
Trolle-Vachtmeister med flere i samråd med
hertigen sjelf; enligt denna skulle
hertigen, sedan ständerna förklarat
Gustaf Adolf och hans bröstarfvingar
förlustiga tronen, på grund af arfsrätt
mottaga kronan och derpå för ständerna
framlägga ett förslag till en ny
grundlag. Ett sådant utarbetades äfven af
landshöfdingen Anders af
Håkansson och godkändes af en i och för
denna sak tillsatt grundlagskomité.
Enligt den uppgjorda planen skulle
förslaget framläggas för ständerna till
enkelt antagande eller förkastande; blefve
det förkastadt, skulle Karl tills vidare regera efter 1772 års regeringsform
och säkerhetsakten.

Dock var det att vänta, att ett allvarsamt motstånd skulle göras mot
denna plan. Vid hofvet fans ett inflytelserikt gustavianskt parti, som med
all ifver arbetade för prins Gustafs utropande till konung med hertigen
såsom förmyndare. Till detta parti hörde hertigen-riksföreståndarens gemål
Hedvig Elisabet Charlotta, prinsessan Sofia Albertina, grefve Axel
von Fersen, dennes syster grefvinnan Piper, grefve Gustaf Stenbock
med flere; inom konseljen kundo det stödja sig på en och annan af
hertigens rådgifvare, såsom Lagerbring och Adlercreutz, och på den snart
sammanträdande riksdagen fick det verksamma hjelpare i grefvarne Jakob de
la Gardie och Erik Ruuth med flere. Men det fans äfven ett annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>