Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stundande. Gustavianerne hade forst sin foreningspunkt i friherre Rutger
Mackleans bostad, hvarest en kontrarevolutionär klubb bildats, och
sedermera, då denna klubb blifvit sprängd af polisen, i öfverhofmästarinnan,
gref-vinnan Pipers hus, hvarest ränker spunnos och rykten utspriddes, i afsigt
att göra det nya regeringssystemet förhatligt och derigenom bereda dess fall.
Men regeringens vänner voro på sin vakt och bildade äfven de för att i tid
motarbeta gustavianemes anläggningar en-klubb, som efter ledaren, friherre
Mannerheim, blifvit kallad den mannerheimska. På riddarhuset kom det
gång efter annan till de lifligaste strider mellan partierna. De gustavianska
intressenas talan fördes af grefvame de la Gardie och Ruuth, friherrame
E. G. och J. K. Adelsvärd, Knut Kurck, R. Macklean och K. L. Stael von
Holstein, herrame K. L. Cock, J. E. Gripenvald, O. Palman med flere; från
de regeringsvänliges bänkar talade grefvame A. G. Mömer och Karl
Löven-hjelm, friherrame Rudolf och Jakob Cederström, L. A. Mannerheim, K. H.
Posse, brödeme A. G. och G. A. Silfverstolpe med flere. Partistriderna i
förening med de då och då uppflammande ståndstvisterna och ett och annat
misslyckadt förföljelseförsök mot Gustaf IV Adolfs män gåfvo tidtals
riksdagsförhandlingarna en prägel af tvedragt, som rikets farliga ställning bort
betaga dem. Många försök gjordes från gustavianemes sida att sprida oro
och oenighet inom riksdagen i förhoppning att derigenom kunna förlänga
riksdagsförhandlingarna och kullkasta den nya statsförfattningen; och i detta
syfte var det val ock, som den högaristokratiske Jakob de la Gardie i januari
1810 hos ridderskapet och adeln framstälde en motion om, att adelns och
de öfriga riksståndens privilegier skulle afskaffas och en ny representation,
»mera enlig med tidhvarfvets upplysning», införas, en motion, som på
riddarhuset beredde de la Gardie en tillrättavisning af skarpaste slag.
Emellertid är 1809 års riksdag tillräckligt ljus för att tåla vid några
fläckar. Trots partistriderna och tvedrägten, trots de yttre och inre farorna,
gaf dock denna riksdag Sverige en författning, som bättre än någon annan
vid denna tid i Europa betryggade på en gång både folkfriheten och den
lagbundna konungamakten. Utom de redan nämda grundlagarna antogos
nu älven de så kallade konstitutionela stadgarna1, afsedda att i
visst hänseende supplera grundlagarna, ehuru ej sjelfva af grundlags natur.
Äfven på andra områden än grundlagstiftningens var riksdagens verksamhet
epokgörande. Sålunda tillstyrkte ständerna nu anläggningen af Göta kanal,
för hvilket omfattande företag Plåten stod i spetsen, och möjliggjorde i
samband dermed genom ett betydande lån Göta kanalbolags och diskontverks
bildande. Beslut fattades, att krigsmakten i händelse af krig skulle genom
utskrifhing ökas med 50 000 man förstärkningsmanskap, och i samband
dermed blef all oroterad jord pålagd extra rotering. För att upphjelpa de genom
krigen i grund förstörda finanserna fattades beslut om upptagande af ett in-
1 Dit räknas ansvarighetslagen for statsrådet, ansvarighetslagarna för rikets
ständers fullmäktige i bankon och riksgäldskontorot, den ofvan nämda
riddarhusordningen, med flere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
