Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riddarhustorget, sökte han skydd mot stenregnet i ett enskildt hus, men
folkhopen intränger och angriper honom i hans fristad, slitande
ordensteck-nen och kläderna från hans kropp. Generaladjutanten Silf v er sparre lofvar,
i förhoppning om att derigenom kunna stilla hopen, att föra Fersen i häkte till det
ej långt derifrån belägna rådhuset. Dödsblek och blodig nedkommer Fersen
på gatan, der han snart öfverfalles med slag af käppar och paraplyn. En
behjertad man, friherre Gustaf von Duben, lyckades dock föra honom in
bland leden af det på Riddarhustorget stående svea lifgardet, men
kommenderande befälhafvaren befalde soldaterne, som på tvenne subalternofficerares
order fält bajonett för att skydda Fersen mot den påträngande massan, att
åter lägga bajonetterna på axeln. Med möda kunde Dliben föra
riksmarskalken, som på detta sätt lemnades utan skydd af den beväpnade styrkan,
till stadsvaktens rum på rådhuset, men äfven hit inträngde hans förföljare.
Han utsläpades på rådhusgården och kullvräktes
under de svåraste misshandlingar, hvarpå en man
i båtsmanskläder hoppar upp och knäcker bröstet
på den olycklige, som med det samma uppgifver
andan.
Riksmarskalken blef det enda förnämliga
offret för do vilseledda massornas raseri denna
olyckliga dag. Hans broder räddade sig inom
det kungliga slottets murar, för hvilken räddning
han endast hade att tacka den omständigheteny
att hopen ej igenkände hans vagn. Grefvinnan
Piper, som befann sig i Fersenska palatset, då
underrättelsen om grefve Axel von Fersens öde
träffade henne, begaf sig på aftonen, förklädd
„ till mjölkförsäljerska, till Skeppsholmen, der hon
15. Minnesvården öfver Axel von , / . ^
Fersen, vid steningo i Upiand. nedsteg i en liten bat och lät ro sig under ett
ösande regn till ett herregods utanför Stockholm,
hvilken fristad hon sedermera med kunglig tillåtelse utbytte mot Vaxholm.
Förvånande — för att använda det mildaste uttrvck — var
mvndighe-temas beteende denna dag. Att oordningar skulle utbryta var dem ingalunda
obekant, dock voro inga mått och steg tagna för att förebygga de vådliga
uppträden man förutsåg. Generaladjutanten i hufvudstaden hade tvärt om
fått order att afhålla de vid liktåget paraderande trupperna från att möta
våld med våld, och äfvenså hade man ej åt samma trupper velat utdela
ammunition. Karl XHI sjelf, som fattat misshag till den stolte Fersen, höll
samma stund, likprocessionen intågade i hufvudstaden, i god ro konselj på
slottet Haga. Och sålunda kunde det inträffa, att en af rikets stordignitärer
mördades några fä steg framför ett af konungens lifgarden, utan att några
vapen höjdes till hans skydd. Det mörker, som ännu i dag höljer de
hemligaste driffjädrama till det ohyggliga uppträdet den 20 juni 1810, torde först
sent komma att skingras, men till dess torde det ock qvarstå såsom visst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
