Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande, han från forstå stunden kom att utöfva på ledningen af de allmänna
angelägenheterna, synnerligen de utländska. Under större delen af året
1811, då Karl XIII till följd af sjukdom yar förhindrad att föra regeringen,
förde kronprinsen äfven till namnet riksstyrelsen. I rådkammaren hade han
synnerligen framstående och i statsvärf väl förfarna män vid sin sida; dock
vann han snart ett stort inflytande öfver dem och kunde sålunda lätt
förestafva besluten efter sin egen vilja. Förklaringsgrunden till detta
inflytande, som kanske var större, än förenligt var med grundlagens anda,
torde dock ej minst vara att söka i bristen på verklig sammanhållning inom
konseljen. Rosenblad, Rosenstein, Gyllenborg och Adlerbeth bildade en grupp
for sig, Engeström, Adlercreutz och Yrede 1 en annan, Fleming 2 och Plåten
en tredje, Yetterstedt och Järta en flerde.
En annan förklaringsgrund torde vara att
söka i svårigheten för en och annan att
följa kronprinsens lifliga tankegång på det
främmande språket och att sjelf pä ett
öfvertygando sätt uttala sig på detta språk.
Det är ofvan framhållet, att Karl
Johans utkörande till svensk tronföljare
för-anledts af hoppet, att Sverige genom detta
val skulle komma i ett vänskapligt
förhållande till Napoléon, hvaraf följden skulle
blifva trygghet mot Ryssland och äfven
möjligen Finlands återfående. Illa kände
dock svenskarne den franske kejsaren, då
de förestälde sig, att denne, som föranledt
det ryska infallet i Finland 1808 och som
var van att behandla dem af sina bröder
och fränder, som upphöjts på troner,
såsom blott vasaller, skulle låta sina känslor
för Sverige påverkas af detta val; illa kände
de ock Bernadotte och dennes förhållande
till Napoléon, då de kunde tro, att han nu,
då han kunde andas fritt, skulle sammanlänka sina intressen med Napoléons.
Sverige hade betydelse för den franske kejsaren blott så till vida, som det
genom att ansluta sig till kontinentalsystemet kunde skada hans dödsfiende
England, och om vårt fattiga land ginge under på en sådan politik, var
detta för honom fullkomligt likgiltigt. Karl Johan åter såg instinktmässigt,
att det franska kejsardömet redan nått sin höjdpunkt, att tillbakagåendets
tid vore i annalkande, och att hans egna personliga fördelar, med hvilka Sve-
21. Karl XIII:b orden.
Instiftad 1811.
1 Generalen, grcfvo Fabian Vrede, som tagit en verksam del i tronföljarvalet 1810,
hade intTädt i statsrådet i september 1810. Adlercreutz blef statsråd i maj samma år.
8 Friherre Klas Fleming, landtmarskalk vid riksdagen i Örebro 1810, blef statsråd
efter riksdagens slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
