- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
47

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på Danmark. Både Ryssland ocli England yrkade numera, att Karl Johan
forst skulle använda sin styrka på fastlandet och sedan sätta sig i besittning
af Norge, och omsider måste äfven kronprinsen uppgifva sin ursprungliga
plan att angripa Danmark på Själland eller i Norge och i stället bestämma
sig for att öfverföra sin här på fastlandet för att angripa Danmark söder
ifrån i dess tyska landskap, hvarigenom han blefve i stånd att äfven
verksamt befordra koalitionens gemensamma syften på samma gång som Sveriges
enskilda. Nu först lofvade den engelska regeringen sitt bistånd till
föreningen med Norge. Det skedde genom fördraget i Stockholm den 3 mars
1813. England beviljade i samma fördrag Sverige en million pund sterling
i subsidier och afträdde dessutom till konungen af Sverige och hans
efterträdare på den svenska tronen efter successionsordningen den vestindiska ön
Guadeloupe. I stället förband sig
Sverige att med en här af 30 000
man, till hvilken de i
petersburgs-och åbofördragen nämda ryska
trupperna skulle ansluta sig, operera på
fastlandet mot »de gemensamma
tienderne». Kort derpå ingick Sverige
ett förbund äfven med Spanien, och
några dagar senare biträdde äfven
Preussen genom fördraget i
Stockholm den 23 april Sveriges
konventioner med Ryssland och
England. Preussen garanterade
besittningen af Norge och förband sig att
ställa en preussisk armekår under
Kärl Johans befal i och för den
öfver-enskomna diversionen i norra
Tyskland. Härmed var Sverige
oupplös-ligen fast vid koalitionen mot
Napo-léon; men Karl Johan hade ock måst
uppgifva sin ursprungliga ståndpunkt,
enär han måste kasta sig in i kriget
lyckans tärningskast Sveriges bästa stridskrafter, innan det kommit i
besittning af Norge. Det mål, som så länge hägrat för hans syn, stod mer
af-lägset än någonsin; redan förde det ryska sändebudet i Kjöbenhavn, furst
Dolgoruki, dock, såsom man helst ville tro, med öfverskridande af sina
instruktioner, tvetydiga underhandlingar med den danska regeringen, redan
visade den ultralegitimistiska österrikiska regeringen, som leddes af
Metter-nich, på grund af sin obenägenhet för den svenske kronprinsen, böjelse att
antaga sig Danmarks sak, redan tycktes — hvad som var farligast af allt —
den danske konungen Frederik Yl sjelf hafva lust att frångå sitt förbund
med Napoléon och ansluta sig till koalitionen, hvilket makterna önskade,

25. Furst Mottornich
(1773—1859).

i Tyskland och sålunda sätta på krigs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free