Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständigt rike, förenadt med Sverige under en gemensam konung. Kronan
är ärftlig i Karl Johans manliga slägt, i öfverensstämmelse med 1810 års
svenska tronföljdsordning. Den verkställande makten tillhör konungen, vid
hvars sida står ett ansvarigt statsråd, bestående af en statsminister och minst
sju statsråd. Då konungen vistas i Sverige, förblifva statsministern och två
af statsråden hos honom, och blott i deras närvaro eger han att från Sverige
handlägga norska regeringsärenden, öfver livilka dock den i Norge befintliga
statsrådsafdelningen, innan han besluter, skall hafva afgifvit skriftligt
betänkande. Konungen eger rätt att öfver Norge sätta en vice konung eller
en ståthållare. Yice konung kan blott kronprinsen eller dennes äldste
son vara; till ståthållare kan konungen utse vare sig en norrman eller en
svensk. Konungen har högsta befälet öfver rikets land- och sjömakt; dock
får han icke utan stortingets samtycke använda linietrupperna och
rodd-flottan till anfallskrig, ej heller bruka landtvärnet och öfriga norska trupper,
som ej räknas till linietrupperna, utom Norges gränser. Likaledes är det
honom betaget att indraga främmande krigsfolk i
Norge — utan undantag för svenskt sådant — så
framt det ej är hjelptrupper mot fiendtligt anfall. Det
högsta truppantal, som under fredstid kan inkallas
från ettdera riket till det andra, är bestämdt till 3 000
man, och äfven dessa kunna blott indragas för kortare
tid i och för gemensamma öfningsläger. Konungen
har rätt att böija krig, sluta fred och ingå förbund
med främmande makter, dock skall hans beslut om
krig fattas i sammansatt svenskt och norskt statsråd
och först sedan regeringen i Norge afgifvit sitt
betänkande derom. Nationalrepresentationen utöfvas af
stortinget, hvilket utses genom samfälda, men
medelbara val, särskildt för städerna och särskildt för
landsbygden. Stortinget sammanträder hvart tredje år i
Kristiania. Det utgör till sin sammansättning
egentligen blott en enda kammare. Det fördelar sig
visserligen, sedan det öppnats, i tvenne kamrar,
lag-tinget och odelstinget, på det sätt, att en fjerdedel af stortingsmännen
insättes i lagtinget, men fördelningen iakttages blott då stortinget stiftar lag
eller utöfvar sin granskande och kontrollerande verksamhet, och för öfrigt
ega de båda tingen ej veto mot hvarandra. Stortinget utöfvar
beskattningsrätten. Lagstiftningsrätten tillhör konungen och stortinget gemensamt, dock
med en väsentlig öfvervigt på det senares sida. Mot dess beslut har
konungen nämligen blott suspensivt veto, och fattas samma beslut af tro på
hvarandra följande lagtima storting, blir det lag oberoende af konungens sanktion.
I fråga om grundlagsändringar torde konungen dock ega absolut veto. Den
112:e paragrafen framhåller nämligen, att en grundlagsförändring aldrig får
stå i strid med grundlagens principer, på grund hvaraf äfven en sådan för-
32. Norges vapen.
Krönt lejon med en yxa.
Rödt fält.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
