- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
67

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en allmän penningnöd, hvilken landets illa planlagda kreditanstalter ej
förmådde afhjelpa. Att den rätta orsaken till penningbristen till stor del låg i
de enskildes svindlande spekulationer, kunde eller ville man ej inse; man
ansåg den i stället vara att söka i de senare årens handelsbalans, i en
öfver-drifven lyx och i judames prejerier.

Denna uppfattning delades äfven af ständerna. På riddarhuset
grundades vid denna riksdag af prosten i Sala, grefve Fredrik Bogislaus
von Schverin och friherre Korfits Ludvig Stael von Holstein en
riksdagsopposition, hvilken, i förstone välmenande och fosterländsk,
sedermera personlig och bitter, skulle under växande betydelse fortgå under hela
Karl Johans regering, och den skyndade att taga de ekonomiska
förhållandena till utgångspunkt för sina anmärkningar mot regeringen. Ett särskildt
utskott blef tillsatt för att utröna
orsaken till den öfverklagade
förlägenheten i allmänna rörelsen och utfinna
medel till dennas afhjelpande, och
Schverin blef dess ordförande.
Utskottet fann förklaringen till den
allmänna penningnöden vara att söka i
den nederlagsfrihet, som beviljats
England, i en öfverdrifven införsel af
främmande varor och deraf framkallad
handelsbalans, äfvensom i den tilltagande
lyxen och smaken för öfverflödsartiklar,
och föreslog såsom botemedel
utvidgande af kreditanstalternas rörelse,
återupplifvande af 1794 års förordning
mot öfverflöd, prohibitiva författningar
till skydd för näringarna, höjda
tullsatser och oinskränkt rätt till
bränvins-bränning. Allt detta vann ständernas
bifall. Beslut fattades i syfte att stärka
kreditanstalterna och sätta banken i
tillfälle att lemna nya fastighetslån, i

följd hvaraf bankens sedelstock kunde ytterligare ökas med sju och en half
millioner riksdaler banko utan förstärkning af dess metalliska kassa. Den till
understöd för göta kanalbolag upprättade göta kanals diskont gynnades med ett
ökadt kreditiv på riksbanken och ett ansenligt penninglån, dock icke utan
ett häftigt motstånd. I en underdånig skrifvelse öfverläto rikets ständer åt
k. maj:t »att utan några gränsers bestämmande intill’ nästa riksdag med
af-seende på svenska näringars uppkomst samt öfverflödets hämmande höja och
sänka tullafgifterna». Denna skrifvelse jomte flere andra i samma syfte hade
till följd, att regeringen, trots do insigtsfulla statssekreterarne Yirséns och

Gustaf, prins af Vasa, Gustaf IV Adolfs son
(1799—1877).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free