Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutade dermed, att den anklagade frikändes i allt hufvudsakligt, och han
kunde nu, uppburen af pressen såsom en yttrandefrihetens martyr, med än
större styrka angripa regeringen. Allmän uppmärksamhet ådrogo sig hans
sammandrabbningar med Platen, Vetterstedt, Gustaf Lagerbjelke, A. G. Mörner,
K. A. Lövenhjelm, Björnstjerna med flere af regeringens män, hvarunder han
kraftigt understöddes af Schverin, den qvicke öfverstlöjtnant Johan Gustaf
Hierta, grefvarne Klas Fredrik Horn och Karl Fredrik Posse samt
kanslirådet Jakob August von Hartmansdorff, hvilken sist nämde,
sedermera känd såsom konservatismens främste banerförare, nu gjorde sin
riksdagsdebut i det liberalt-aristokratiska partiets led. Till
riddarhusoppositionen räknades för öfrigt de båda läkarne, professorerne Per Gustaf
Cedersköld och Eberhard Zakarias Munck af Rosensköld, grefve David
Frölich, med flere. Oppositionen hade nu vunnit mark äfven i
borgarståndet, som röjde starka liberala syften, utom då fråga var om lindringar i
näringstvånget och skråväsendet, då ståndet segt fasthöll vid det bestående.
I sin berättelse till ständerna om hvad sig inom rikets styrelse sedan
senaste riksdag tilldragit kunde regeringen framlägga flere vigtiga
styrelseåtgärder, som vitnade ganska fördelaktigt om hennes verksamhet. Den nya,
vallinska psalmboken var utarbetad och stadfäst (1819),
elementarläroverken hade erhållit en ny reglering, för helsovårdens förbättrande voro flere
åtgärder vidtagna, en ny hofrätt hade blifvit inrättad i Kristianstad for Skåne och
Bleking (1820), ett särskildt system hade blifvit uppgjordt for det inre
försvaret (centralförsvaret) och i samband dermed hade en fästning
(Karlsborg) 1819 börjat uppföras på Vanäs udde vid Vettern såsom hufvuddepôt
för armeens förråd. Men detta var ej nog för att tillfredsställa ständerna.
Oppositionen fäste sig vid regeringens fiendtlighet mot yttrandefriheten, vid
långsamheten i behandlingen af allmänna ärenden äfvensom vid de stegrade
omkostnaderna för förvaltningen och försvarsväsendet. Konungens person blef
nu liksom tillförne fredad för anfall, men deremot framstäldes af enskilda
riksdagsmän och vederbörande utskott en mängd anmärkningar mot hans
rådgifvare. Äfven nu liksom 1818 blef en af dessa, statssekreteraren för
krigsärendena B. K. Qviding, stäld för riksrätt, men frikänd. De
anmärkningar, konstitutionsutskottet efter granskningen af statsrådsprotokollen
anmälde i sitt så kallade dechargebetänkande, fingo vid pröfningen i stånden
förfalla, men öfverläggningarna vitnade dock derom, att ständerna ej vidare
ämnade låta grundlagens bestämmelser om den ministeriela ansvarigheten blifva
en död bokstaf.
I konstitutionelt hänseende fick denna riksdag en viss betydelse
derigenom, att ständerna nu tillkämpade åt sina revisorer rätt till en något
vidsträcktare granskning af statsverket, än förut varit dem medgifven. För öfrigt
antogos nu tvenne vigtiga förslag till grundlagsförändringar, nämligen att
omröstningarna inom utskotten skulle ske per capita och icke ståndsvis, samt
att högskolorna och vetenskapsakademien skulle ega representationsrätt vid
riksdagarna, i presteståndet. För en reglering af styrelseverken gjordes vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
