- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
96

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af ständernas’ understöd; — det blef likväl sista gången, ty kanalen, som
varit sju riksdagars trätofrö, fullbordades 1832. Plåten fick ej upplefva
kanal-liniens högtidliga öppnande för trafiken (26 september 1832); han hvilade
sedan snart trenne år i den af almar och popplar skuggade graf, han sjelf
låtit åt sig inviga vid Motala, »vid de böljor sjelf han diktat — vid den
strand han sjelf har bygt».

Liberalismens framsteg (1830—1840). — Norge (1818—1844).

JallrerolutloneB 1830. — Aftonbladet och Lan Hlerta. — Riksdagen 1834. — Koleran. —
•»Rabulistperioden». — Det Undebergska målet. — Tldnlngslndragnlngarna. — Geljers »affiall». —
Crnsenstolpe. — 1838 Års Mindelser. — Nikolaus’ besök. — Pressen. — Konungens resa till Norge.

— De srenska rlksst&thällarne 1 Norge. — Karl Johan oeh stortinget. — Den 17 maj. — B. B. ros
Plåten och »torreelaget». — Bondeoppositionen. — Unionskomiteen. — 1839 års storting. — Karl
Johan återreser till Srerlge. — Koalitionen. — Regeringens konsermtlsm.

Få månader efter riksdagens ofslutande inträffade julirevolutionen i ■
Frankrike. Den halsstarriga bourbonska regeringens okloka försök att
genom de så kallade juliordonnanserna inskränka tryckfriheten och ändra vallagen j
för att derigenom bryta konstitutionalismen i Frankrike och återställa den
gamla ordningen hade till följd den bourbonska tronens omstörtande och det
orléanska borgarkonungadömets upprättande. Revolutionen väckte genklang
i hela Europa, icke blott der, hvarest folken ännu trycktes under
despotismens ok, utan snart sagdt allestädes, der behofvet efter friare statsfoimer
gjort sig känbart. Och sålunda blef revolutionen flerstädes signalen till
väldiga folkrörelser. Belgien sökte frigöra sig från den tvungna och onaturliga
föreningen med Holland, det styckade, men ännu trots de förfärliga såren ej
helt och hållet förblödda Polen reste sig för att bryta sina förhatliga bojor,
och i mellersta Italien slogo upprorets lågor högt upp mot påfvestolen.
Re-formvännerne i England fingo nya krafter, och frukten af deras
ansträngningar blef 1832 års reformbill, hvilken, huru obetydlig den än kan förefalla,
dock sprängde en fruktansvärd bresch i det engelska aristokratväldets
grundmurar. Äfven i Tyskland framkallade julirevolutionen stora rörelser, ja, dess
verkningar kundo till och med skönjas på andra sidan Atlanten — i
Brasilien. Allestädes, der medkänsla fans för mensklighetens framåtskridande,
kändes hvälfningen i Frankrike såsom en frihetens triumf öfver den reaktion,
som under den nu upplösta heliga alliansens välmaktsdagar känts så tryckande.

Sverige blef visserligen mindre berördt af julirevolutionens efterdyningar
än de flesta andra länder, dock följdes äfven här folkrörelserna med den lif- ;
ligaste medkänsla, och äfven här kände sig de liberale manade till kraftiga
agitationer till förmån för förändringar inom grundlagarna och förvaltningen.
Tillsammans med den högt aktade häradshöfdingen Johan Gabriel Richert —
en rättslärd, som förvärfvat sig ett af de främsta rummen i den svenska lag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free