Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringsformen, som förmått regeringen att sammankalla ständerna.
Åtgärder, som ständerna beslutit skulle föregå riksbankens öppnande till
ut-vexling af silfver, hade ej ännu af bankofullmäktige hunnit företagas, och
regeringen hade på grund deraf ej heller gifvit verkställighet åt
myntbestäm-ningslagen, ja, hon hoppades till och med att, innan denna verkställighet
gåf-ves, på riksdagen först kunna genomdrifva den föreslagna grundlagsändringen,
enligt hvilken riksbanken skulle stå under både konungens och ständernas
garanti. Också aflät regeringen, innan det hvilande grundlagsförslaget blifvit
afgjordt, och följaktligen innan konungen hade någon grundlagsenlig rätt att
deltaga i banklagstiftningen, till ständerna en proposition om stiftandet af
en ny lag för banken, hvilken skulle blifva af civillags natur, hvarigenom
konungen skulle komma att deltaga i lagstiftningen för banken. Den
kungliga propositionen betraktades af allmänheten som ett försök att. i annan
ordning, än grundlagen bjöd, åvägabringa en grundlagsändring, hvadan den
äfven framkallade ett stort missnöje, och hardt nära var, att kontrasignanten
Skogman fått en anmälan enligt 107:e paragrafen regeringsformen, hvarom
Y. F. Dalman framstält yrkande. Det hvilande förslaget att ändra »72-an»
antogs af adeln och presteståndet, dock med ringa majoritet, men föll i
borgar- och bondestånden, och sålunda blef ständernas beslut om
silfverutvex-lingen kungjordt, utan att regeringen dessförinnan lyckats genomdrifva den
önskade grundlagsändringen l.
Representationsfrågan framkallade vidlyftiga öfverläggningar. Icke
mindre än nio motioner rörande denna fråga hade under riksdagen inkommit
till konstitutionsutskottet. Af dessa har den af grefve Karl Gustaf Spens
framlemnade vunnit en särskild betydelse derigenom, att den lagts till grund
för 1862 års förordningar om kommunalstyrelse och landsting.
Återupplif-vandet af do urgamla kommunälinrättningarna, återinförandet af
landskapstingen och dessas konstituerande till valförsamlingar för utseende af
riksdagsmän var det beaktansvärda innehållet i Spens’ motion, hvilken likväl
lika litet som någon af de öfriga för tillfallet ledde till någon påföljd.
Der-emot förklarades nu såsom hvilande till nästa riksdag en föreslagen omdaning
af statsrådet, afseende införandet af så kallad departementalstyrelse.
Riksdagen afslutades den 27 maj 1835. Under ständernas samvaro hade
den fruktansvärda, länge väntade kolerafarsoten, som från Ryssland spridt
sig öfver det öfriga Europa, under loppet af året 1834 äfven hemsökt Sverige
och skördat många offer, synnerligen i Jönköping och Stockholm, fastän den
på det hela var mindre olycksbringande här än i de flesta andra länder.
Spänningen mellan de konservative och de liberale blef under de p&
riksdagen närmast följande åren — den så kallade »rabulistperioden» —
ännu skarpare än tillförne, och orsaken dertill låg icke minst i regeringens
bemödanden att genom tidningsindragningar, åtal och andra förföljelser för-
1 Enligt den kungliga kungörelsen af den 10 september tog silfverutvexlingen, i
öfverens-stämmelse med ständernas derom fattade beslut, sin början den 1 oktober 1834.
Realisationen lyckades öfver förväntan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
