Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det understundom för ringa anmärkningar nog; men detta förföljelsesystem
halp till intet, enär Hierta funnit en utväg att i legda ansvaringars namn
skaffa sig tillståndsbevis att utgifva flere tidningar, hvadan han omedelbart
efter hvarje indragning kunde utgifva ett nytt Aftonblad, blott med förändradt
ordningsnummerl.
Under alla dessa tidningsindragningar, som då och då omvexlade med
officiela åtal, pågick den väldigaste pennstrid mellan de båda politiska lägren.
Nya tidningar uppkommo och gåfvo ökad fart åt striden, och »i broschyrer
urladdade sig å ömse sidor de politiska molnen, när tidningsspalterna ej
räckte till för vredens åskor eller undersökningarnas bredd». Striden antog
mer och mer en personlig karakter; man täflade i att förkättra hvarandra,
och tonen blef allt gröfre och gröfre.
Kom så det i pressens tidböcker så
märkliga året 1838. Det var nu,
som den store Geijer, hvilken länge
känt sig vacklande i sin
konservatism, framträdde med sitt
»Literatur-blad», hvari han med ädel öppenhet
och oförfäradt mod bröt med den
historiska skolan, hvars mest fräjdade
representant han varit. Oerhördt var
det uppseende hans »affall» väckte.
Förkättrad af forna meningsfränder,
helsad med jubel af alla liberale,
hade Geijer ändtligen funnit sig sjelf
och återvunnit inre harmoni, och en
friskare luft spred sig omedelbart
derpå, icke blott till det af romantik
och tysk filosofi hardt när förqväfda
Upsala, utan till alla delar af landet.
»Ultraismen» var sprängd.
Men tidningsindragningama och
åtalen fortforo det oaktadt och trots
missnöjet i landet. Detta fick ny näring i den högmålsprocess, regeringen
oklokt nog lät anställa mot för detta assessorn Magnus Jakob
Crusen-stolpe. Denne talangfulle skriftställare hade i förstone såsom regeringens
man utgifvit en konservativ och lojal tidning, Fäderneslandet, men hans
tidning betraktades som ett »kamarillans» organ, och det med den samma
afsedda ändamålet att vägleda den allmänna menitfgen i regeringsvanlig
riktning förfelades helt och hållet. Crusenstolpe, som fann det ekonomiska
1 Aftonbladet bar vid sitt första uppträdande namnet Aftonbladet i Stockholm,
hvilket namn med anledning af de täta indragningarna och ombytena af ansvariga utgifvare
ideligen förändrades. Det sista Aftonblad, som utgafs, medan Hierta ännu var tidningens
egare, bar namnet Det tjugondes jette Aftonbladet.
55. Erik Gustaf Geijer
(1788—1847).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
