- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
103

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

understöd, han erhöll från Karl Johans och Brahes sida, vida mindre, än hans
egna stora penningbehof kräfde, måste upphöra med sin tidning. Seende
sin framtid på embetsmannabanan förstörd, sitt namn utsatt för
oppositionspressens hån, sin förmögenhet ruinerad oeh betraktande sig sjolf af de
makt-egande, hvilka han sökt tjena, behandlad som en utkramad citron, greps
han af en gränslös förbittring och invigde hela sitt återstående lif åt hämden.
I sin sirliga, fint skurna, nu i hatets etter doppade penna hade han ett
fruk-tansvärdt anfallsvapen, och så utslungade han sina »Skildringar ur dagens
historia», hvilka, till hälften politiska tillfällighetsskrifter, till hälften
smäde-skrifter, men hållna i det vackraste språk, öfverflödade af de giftigaste
anspelningar mot de maktegande. De mottogos af allmänheten med den största
begärlighet, och det var derför att
vänta, att författaren förr eller
senare skulle nås af myndigheternas
arm. I det andra häftet af sina år
1838 böljade »Ställningar och
förhållanden» hade Crusenstolpe
klandrat en officersutnämning, hvarvid
en äldre officer blifvit förbigången
af en yngre. Enligt den officiela
tidningen hade den i fråga varando
utnämningen skett på en söndag,
och detta gaf Crusenstolpe anledning
att yttra, att »konseljen» begått
sab-batsbrott och sålunda »brutit snart
sagdt mot både Guds och verldslig
och konstitutionel lag». Yttrandet,
ehuru uttryckligen fäldt om
konseljen, betraktades såsom lastande
konungen och hans gerningar, och
Crusenstolpe stäldes under åtal för
majestätsbrott. Målet hänvisades till
svea hofrätt, der den anklagade i egenskap af adelsman egde privilegieradt
forum. Trots ett både till form och innehåll utmärkt försvar blef
Crusenstolpe af vederbörande jury 1 förklarad skyldig, hvarpå han af hofrätten
dömdes till tre års fästning på Vaxholm. Denna utgång af målet väckte stort
missnöje i landet, till och med bland regeringens män, och i hufvudstaden
bragtes sinnena i verklig jäsning. Då hofrättens utslag afkunnades (19 juni
1838), uppstämde massan, utan afseende på den aktning, man var skyldig
domstolen, i sjelfva hofrättens hus ljudande hurrarop för »fästningsfången»,
och qvällen följande dag inslogos fönstren i den våning, som beboddes af
justitiekansleren Nerman, hvilken embetsman genom den gunst, i hvilken

56. Magnas Jakob Crusenstolpo
(l 795—1865).

1 Jury i tryckfrihetsmål hade införts vid 1815 års riksdag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free