Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biksdagen 1840—1841. — Karl XIY Johans slsta tid (1840—1844).
Konugeas ridgtfrare. — Riksdagen 1840—1841. — Oppositionens styrka. — Hemmantalsrftntan.
— Departementalstyrelse oek mlnlstérfOrlndrlng. — Den nya ministerens svaghet. — Hartmansdorff
oeh Vingård. — Borgar- och bondeståndens vBxande betydelse. — Deehargefrlgan. — Partiel
minl-stérfMndring. — Kabinettskassan. — Representationsfrlgan. — Folkskoleandervlsnlngen. —
Iter-bllek på riksdagen 1840—1841. — Karl Johans slsta tid. — Skandinavismen. — Konnngens
regerlngs-Jabllenm oeh ddd. — Iterbllck på Karl XIY Johan och hans regering.
•
De rådgifvare, som under det första tidskiftet af Karl Johans regering
haft säte och stämma vid rådsbordet, hadc alla, med undantag af den snart
82-årige excellensen Rosenblad, vid denna tidpunkt antingen redan skördats
af döden eller dragit sig undan till det enskilda lifvets lugn. Gyllenborg
hade aflidit 1829, då Rosenblad efter honom blef justitiestatsminister. Schvan
hade äfven bortryckts af döden samma år, Nordin och Ugglas hade utträdt
ur statsrådet 1831, Yetterstedt afled 1837, Karl Lövenhjelm nedlade sitt
embete 1839. Andra hade kommit i stället och redan åter afgått: så Gustaf
Lagerbjelke, som 1831 åter inträdt i statsrådet, hvarifrån han 1810 mot sin
vilja blifvit aflägsnad, och som afled 1837, så presidenten i kommerskollegiet
Gabriel Poppius, hvilken tog afsked 1836, så presidenten i statskontoret,
grefve Erik Reinhold Adelsvärd, hvilken dog i januari 1840 kort efter
ständernas sammanträdande. Vid böljan af 1840 års riksdag utgjordes
statsrådet af justitiestatsministern Rosenblad, utrikes statsministern, förre envoyeen,
friherre Gustaf Nils Algernon Adolf Stjerneld, statsråden, förre
general-tolldirektören, friherre Gustaf Fredrik Åkerlij elm, förra justitierådet, grefve
Karl Gustaf Hård, förre landshöfdingen friherre Karl Henrik
Gyllen-haal, förre hofkansleren, friherre David von Schulzenheim, och vice
amiralen, friherre Johan Lagerbjelke. Ett statsrådsembete var obesatt.
Tillförordnad hofkansler var, sedan statssekreteraren Hartmansdorff aflägsnats,
kabinettssekreteraren Albrekt Elof Ihre. Af do fyra statssekreterarne
voro tre tillförordnade, hvaribland statssekreteraren för ecklesiastikärendena,
den nu till biskop i Visby utnämde domprosten Heurlin. Generaladjutant
för armeen var fortfarande Magnus Brahe. Justitiekansler och föredragande
i justitieärenden var Klas Ulrik Nerman. Af dessa voro Rosenblad,
Gyllen-haal och Nerman de mest misshagliga och följaktligen de, som den allmänna
rösten högljuddast fordrade skulle aflägsnas från rådgifvarkallet. Men mot
statsrådet i dess helhet gjordes de vanliga anmärkningarna: det hade visat
en öfver höfvan stor likgiltighet för de af riksdagen påyrkade förbättringarna
inom samhällsskicket, det hade ej hållit grundlagarna i tillbörlig helgd, .det
hade vid sina strider med pressen nu såsom tillförne sökt skydd bakom det
oansvariga majestätet, och för öfrigt saknade dess ledamöter do framståendo
statsmannaegenskaper och det mod, som fordrades, för att de skulle kunna
bereda eftertryck åt sina råd och aktning för sigj sjelfva.
Den 14 januari 1840 sammanträdde ständerna till lagtima riksdag. Till
landtmarskalk utnämdes landshöfdingen i Linköping, friherre Karl Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
