Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsendets ordnande, ombildning af representationen, införandet af
kommunal-styrelse, upphäfvandet af skråväsendet, en ökad handels- och näringsfrihet,
äfvensom inrymmande åt riksdagen af ett större inflytande på den
ekonomiska lagstiftningen, men ringa torde utsigterna hafva varit att förmå den
gamle koihmgen att godkänna ett sådant program, helst som han ej tog
intryck af sina ansvariga rådgifvare, utan af ett under bildning varande
reaktionärt riksdagsparti, hvars ledare voro den maktlystne erkebiskop Yingård
och konservatismens oförfärade förkämpe Hartmansdorff.
Först den 16 maj 1840 gaf konungen sin stadfästelse på det af ständerna
antagna förslaget om statsrådets ombildning. I samband dermed företogs samma
dag konseljens personalreglering. Till departementschefer förordnades: för
justitiedepartementet excellensen Posse, för utrikes departementet excellensen
Stjemeld, för landtförsvarsdepartementet friherre Cederström, för
sjöförsvarsdepartementet friherre Lagerbjelke, för civildepartementet statsrådet Fåhræus,
för finansdepartementet tills vidare nvutnämda statsrådet, förre
landshöfdin-gen i Karlstad Johan Didrik af Vingård, för ecklesiastikdepartementet
förre tillförordnade hofkansleren Ihro. Af dessa synes Cederström hvarken
förr eller senare hafva spelat någon politisk rol, och i den finansportföljen
ingalunda vuxne Vingårds utnämning trodde man sig se broderns,
erke-biskopens, finger. Åkerhjelm och Hård erhöllo afsked, Schulzenheim
utnäm-des till president i bergskollegiet. Statssekreterame Grip och Hartmansdorff
erhöllo afsked, Heurlin tillträdde sitt ombete såsom biskop i Visby, och
tillförordnade statssekreterarne Munthe och Ulfsparre återgingo till sina förra
befattningar. Generaladjutantsbefattningarna förenades med chefskapen för
landt- och sjöförsvarsdepartementen, hvarigenom sålunda grefve Magnus Brahe
kom att nedlägga den kommandostaf, han så länge burit. För att i händelse
af förfall för justitiestatsministem ega en »lagfaren» inom konseljen att
tillgå utnämdes följande månad häradshöfdingen Karl Peter Törnebladh till
konsultativt statsråd. Tvenne statsrådsembeten blefvo tills vidare obesatta.
Att ständerna afslogo den kungliga propositionen om pension för Grip och
Hartmajisdorff och till och med för Åkerhjelm, hvilken sist nämde ansetts
för den verksammaste bland statsråden, ådagalade till fullo, huru illa
omtyckt den förra rådkammaren blifvit.
Ständerna kände sig ingalunda tillfredsstälda med tillsättningen af denna
ministér, hvilken dock var den första efter 1809, som kommit till stånd genom
deras påtryckning. I sjelfva verket var den nybildade ministeren allt annat
än egnad att utöfva något inflytande vare sig på konungen eller på
riksdagen. Ofullständig allt ifrån begynnelsen och utan att inom sig ega någon
medlem med erkändt öfverlägsna statsmannaegenskaper, misstrodd af
konungen i följd af de liberala element, den inrymt i sig, misstrodd af de
frisinnade inom riksdagen i följd af dess konservativa beståndsdelar, nödgades
den, svag och vacklande, som den var, afstå från alla förhoppningar vare
sig att vinna konungens öra eller att afväija oppositionens utfall, hvadan
den också snart måste se ledningen af de regeringsvänlige inom riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
