Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta ämne, måste k. maj:t i en särskild skrifvelse (31 december 1840) uppmana
utskottet att taga frågan i öfvervägande, och i samband dermed lemnade nu
utskottet ett sammandrag af kabinettskassans räkenskaper, af hvilket
framgick, att skulden uppgick till 776 000 riksdaler banko. Utskottet ansåg likväl
ej de lemnade upplysningarna vara tillfyllest och fann sig på grund deraf ej
heller kunna foreslå några medel till skuldens betalande *. Utskottets
uppfattning gillades af borgar- och bondestånden; deremot beslöto adeln och
presteståndet att anvisa ett årligt anslag till skuldens afbetalande af 100 000
riksdaler intill nästa riksdag. Sålunda stodo åter två stånd mot två, och det
slutliga afgörandet tillkom följaktligen förstärkt statsutskott. Stora
ansträngningar gjordes både från regeringens och oppositionens sida att bringa
omröstningen till en önskad utgång; ger\om Brahe utdelades — så har en af Karl
Johans förtroendemän uppgifvit — till och med penningsummor för att vinna
bondeståndets ledamöter för anslaget, och å sin sida sökte oppositionen genom
hotelser af flere slag inverka på de borgarståndsledamöter, som tycktes vilja
frigöra sig från hennes ledning. 1 sjelfva verket hade kabinettskåssefrågan
redan vunnit en elakartad rvktbarhot. Att skulden tillkommit i annan ord-
v
ning, än grundlagen bjöd, var uppenbart för hvar man, men dessutom var
den öfvertvgelsen ganska allmän, att den föranledts af utgifter, som ej alltid
blifvit gjorda i statens verkliga tjenst. Också var jäsningen i sinnena,
hvilken pressen gjorde allt sitt för att underblåsa, synnerligen stor, då ändtligen
den 18 maj 1841 frågan kom till slutligt afgörande i förstärkt statsutskott.
Med 66 röster mot 51 segrade borgar- och bondeståndets mening, hvadan
riksdagen sålunda lemnat kabinettskassan åt sitt öde. Följden häraf blef den,
att Karl Johan och kronprinsen, sedermera Oskar I, som iklädt sig borgen
för största delen af skulden, fingo, ehuru sjelfva oansvariga, af egna
tillgångar betala hvar enda skilling af denna skuld. Den, hvilken ansvaret för
kabinettskassans balans egentligen bort drabba, var utrikes statsministern
Yetterstedt, under hvars embetsförvaltning skulden blifvit gjord, men då
han aflidit redan 1837, måste det mot honom väckta åtalet inför riksrätt
förfalla. Ständernas behandling af den ytterst grannlaga kabinettskassefrågan
fick sålunda färgen af en meningsyttring af skarpaste slag mot den gamle
konungen personligen.
Riksdagen röjde sitt radikala skaplynne icke minst i
representationsfrågan. Denna stod allt sedan 1834 främst på dagordningen och var nu
riksdagens lifsfråga. En mängd till innehållet synnerligen vexlande motioner
hade* framlagts i ämnet, dock lade konstitutionsutskottet, hvilket vid denna
riksdag hade till sekreterare den lärdo professorn Per Erik Bergfalk,
ingen af dessa till grund för sitt eget utförliga och grundliga betänkande
öfver representationens ombildning. Fyrståndsfördelningens och sjelfskrifven-
1 Åtta af utskottets ledamöter anmiildo likväl sin reservation mot beslutet. Bland dessa
var äfven ordföranden grefve Horn, hvilken under denna riksdag öppet skilde sig från
oppositionen, inom hvilken han dittills intagit en synnerligen bemärkt och framstående plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
