Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att indragningsmakten skulle upphäfvas, och på alla dessa beslut gaf
konungen sin stadfåstelse.
Vi hafva ornnämt det lifiiga deltagande, hvilket konungen personligen
visade for brottmålslagstiftningen och fångvårdsväsendet. Redan vid 1840 års
riksdag, då ett betydande anslag beviljades till uppförande af fängelser efter
det så kallade cellsystemet, hade han personligen inverkat på ständernas
beslut i ämnet. År 1841 hade, på riksdagens derom framstälda anhållan, en
lagberedning blifvit tillsatt för att granska och afgifva yttranden öfver den
förra lagkomiteens förslag till civil- och brottmålslag äfvensom öfver andra frågor,
som stodo i samband med fullbordandet af ett nytt lagverk, och i öfver-
73. Konung Oskar I jemte kronprinsen Karl och arfprinsen Gustaf (1844).
ensstämmelse med den nya lagberedningens förslag framlades nu för
ständerna kungliga framställningar om antagandet af en ny strafflag äfvensom om
en lag om verkställighet af fängelsestraff. Dessa framställningar väckte
allvarsamt motstånd från de konservatives sida, mindre måhända för de nya åsigter
de uttalade än för »den riktning till ett friare statsskick», med hvilken de
ansågos stå i samband; också blefvo de föreslagna lagförändringarna nu blott
antagna till sina hufvudgrunder. Under följande riksdagar blefvo visserligen
flere vigtiga delar af den föreslagna strafflagen antagna, men en fullständig
förändring af strafflagstiftningen kunde ej åvägabringas i Oskar I:s
regeringstid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
