Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot höger. Den nya ministeren måste på konungens befallning genast
utarbeta ett förslag till riksdagsordning, och redan den 1 maj 1848 kunde
detta öfverlemnas till ständerna. Det kungliga förslaget var mera frisinnadt än
representationskomiteens, med hvilket det för öfrigt hade en stor likhet; det
var liksom detta bygdt på grundsatsen, att all sjelfskrifvenhet skulle
upphöra och att riksdagsmännen skulle utses genom samfälda val; det
upp-stälde vidare tvenne kamrar, valcensus och en mängd olika klasser för
valrätt och valbarhet; men det skilde sig från det sist nämda förslaget bland
annat deri, att det bestämde, att första kammarens ledamöter skulle alla
utses genom valnämder i länen. I den skrifvelse, hvarmed förslaget
ledsag-gades, förklarades öppet, att konungen funnit sig af sin pligt uppmanad att
låta utarbeta det samma för att fortskynda representationsfrågans afgörande
och »derigenom söka förekomma
söndring inom landet och tillvägabringa
den endrägt, som ensamt kan mot
yttre fiender och inre oro gifva
staten styrka till lugn utveckling och
förkofran».
Förslaget tillfredsstälde h varken
de radikale eller de konservative.
De först nämde, som hade sina
organ i borgar- och bondestånden, i
den liberala pressen, med
Aftonbladet i spetsen, och i reformföreningar
både i hufvudstaden och landsorten,
ansågo det kungliga förslaget allt
för begränsadt genom de
valklasser det bestämde och för öfrigt allt
för svårfattligt, och de sist nämde,
som fasthöllo vid
klassvalsgrundsat-sen, ville ingalunda utbyta hvad
man hade mot en riksdagsordning,
bygd på grundsatsen af samfälda
val. Emellertid blef förslaget vid omröstning i konstitutionsutskottet med
två rösters öfvervigt förklaradt hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag.
Under riksdagens fortgång och efter den samma — ständerna åtskildes
den 24 oktober 1848 — drogs den allmänna uppmärksamheten i icke ringa
grad från de inre reformstridema till de utländska förhållandena. En stor
del af verldsdelen befann sig i en fullständig förvirring. Flerstädes rasade
kriget, och dess åskor närmade sig äfven Sverige. Nationalitetsgrundsatsen,
århundradets stora politiska grundsats, som nu som bäst eldade
itali-enarne till kamp mot främlingsväldet och förtrycket, som kallat det tyska
folkets ombud till ett rikspariament i Frankfurt att strida om grunderna för
77. Johan Fredrik Fåhraeua
(1796 — 1865).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
