Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydande svensk-norsk armekår i Skåne under general Lefréns befäl, hvaraf
omkring 5000 man under general Karl Gustaf Lövenhjelm öfverfördes till
Fyen för att vara till hands, derest tyskarne infölle i Jylland. Men Jylland
blef ej angripet, och de svenska trupperna på Fyen kommo sålunda ej att
deltaga i den egentliga striden. Emellertid lyckades konung Oskar, som
begifvit sig till Skåne, efter långvariga och invecklade underhandlingar, i
Malmö den 26 augusti 1848 bemedla en sju månaders vapenhvila
emellan Danmark och Preussen-Tyskland, hvarpå de svenska trupperna
tillbaka-drogos från Fyen.
På våren 1849 började fiendtligheterna å nyo. De ledde till en rad
motgångar för danskarne, och stor var förstämningen i Danmark, då slutligen
det glänsande utfallet från det
belägrade Fredericia (6 juli)
beredde slesvig-holsteinarne ett
fullständigt nederlag. På denna
seger följde ett nytt stillestånd (10
juli), hvarunder Sydslesvig skulle
hållas besatt af preussiska och
Nordslesvig af neutrala svensk-norska
trupper. Stilleståndet följdes ett
år senare af freden i Berlin (2
juli 1850). Övad Danmark
egentligen vann genom denna med
Tyskland ingångna fred, var en
försäkran derom, att Preussen ej
skulle’ hindra det från att kufva
upproret i Slesvig; också kunde
danskarne nu efter general Kroghs
stora seger vid Isted (25 juli)
återställa sitt välde i Slesvig, hvarpå
sedermera i början af 1851 en
österrikisk styrka inträngde i
Hol-stein och ändade upprorspartiets
regemente i detta land. Men dermed voro förhållandena emellan
hertig-dömena och Danmark ingalunda ordnade. Slutligen måste konung Frederik
för att tillfredsställa de tyska stormakterna i början af år 1852 förklara, att
han skulle gifva alla sina stater en helstatsförfattning och att Slesvig icke
9kulle införlifvas med konungadömet, men på samma gång förklarade han
äfven, att förbindelsen mellan Slesvig och Holstein skulle upphäfvas.
Från Slesvig bade de svensk-norska trupperna återkallats efter freden i
Berlin, men på diplomatisk väg fortfor konung Oskar att gifva Danmark sitt
stöd, hvadan han äfven biträdde stormakternas förklaring i London (2
augusti 1850) om upprätthållandet af den danska statens helhet och tvenne år
senare lon don protokollet af den 8 maj 1852, der prins Kristian af
78. Frederik VII, konung af Danmark
(1808—1863).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
