Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande förstärkning af nya krafter, och från en af dessa nya ledamöter —
Blanche, säges det — utgick i riksdagens sista timme tanken på att genom
en adress till regeringen från borgar- och bondestånden framkalla ett kungligt
förslag till en ny riksdagsordning.
Planen bedrefs i förstone i största tysthet, framlades så för borgar- och
bondestånden, och slutet blef, att de framstälda adressförslagen godkändes och
öfverlemnades till regeringen. I samband härmed bildades en reformkomité för
att bearbeta tänkesättet i landet för frågan, och knapt var riksdagen afslutad —
den 30 oktober 1860 — innan äfven en den allra lifligaste reformrörelse
uppstod i hela landet med den påföljd, att komiteen i början af år 1862
95. Stockholms slott, pelarsalen.
kunde till justitiestatsministem öfverlemna till konungen stälda petitioner i
frågan, undertecknade af bortåt 38000 svenska medborgare.
Nu fann äfven regeringen tiden inne för sig att taga ett initiativ till
den stora frågans lösning. Vid den nya lagtima riksdag, som öppnades den
23 oktober 1862, vid hvilken landshöfdingen, grefve Gustaf Lagerbjelke,
erke-biskop Reuterdahl, grosshandlanden J. G. Schvan och riksdagsfullmäktigen
Nils Larsson i Tullus från Jemtlands län förde ordet hos riksstånden,
framlade äfven regeringen ett förslag till ny riksdagsordning. Utförligt
fram-stälde justitiestatsministem de Geer, som utarbetat det samma, i
statsrådsprotokollet den 5 januari 1863 skälen för dess framläggande. Grundvalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
