Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Karls plan att i politiskt hänseende närmare förbinda de förenade
rikena och Danmark hade emellertid ej lyckats, och lika liten framgång hade
han i sina sträfvanden att på ett tillfredsställande sätt ordna de unionela
förhållandena mellan Sverige och Norge. Sedan upphetsningen i sinnena
med anledning af tilldragelserna 1859 och 1860 hunnit lägga sig, hade
konung Karl omsider funnit tiden vara inne att företaga den föreslagna
granskningen af foreningsfordraget, hvadan han äfven i februari 1865 tillsatte en
komité af svenska och norska män för att utarbeta ett nytt förslag till
föreningsakt på grundvalen af båda rikenas likställighet och hvartderas fulla rätt
till sjelfbestämmelse i alla ärenden, hvilka icke voro unionela. Komiteen
fullgjorde sitt uppdrag, men dess foreningsforslag förkastades af 1871 års
storting, på yrkanden af stortingspresidenten J. Sverdrup, förra statsrådet
K. Motzfeldt med flere, med förkrossande röstöfvervigt, hvarpå det äfven
förkastades af den svenska riksdagen samma åt. Det ligger ett visst vemod i
de ord, hvarmed Karl XV vid den
svenska riksdagens afslutande
berörde detta ämne: »Hvad nu icke
lyckats skall måhända en gång
framdeles, sedan folken under en lifligare
beröring lärt att med större
förtroende möta hvarandra, utan svårighet
ernås.» Dock visade det sätt,
hvarpå man 1864 i båda rikena firade
föreningens femtioåriga jubileum, att
föreningen slagit djupa rötter i de
båda folkens Dationela medvetande,
och den jernbana, som förenar de
båda rikenas hufvudstäder och som
öppnades redan i Karl XV:s lifstid,
torde väl kunna anses verka lika
kraftigt för föreningens syftemål som
några nya unionela lagbestämmelser.
Ståthållarfrågan löstes ej heller i Karl
XV:s tid. Det var först sedan Oskar
II bestigit tronen, som kunglig stadfästelse gafs, och det i norskt statsråd, på
det norska stortingets förnyade beslut om ståthållarembetets afskaffande (1873).
 |
| 106. Lovisa, Karl XV:s dotter, gift med Frederik, kronprins af Danmark (född 1851). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
