- Project Runeberg -  Sveriges historia under den nyaste tiden från år 1809 till år 1875 /
179

(1881) [MARC] Author: Teofron Säve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

handels- och sjöfartstraktat. Hårdt kalfatrades det ingångna fördraget
på riksdagen 1865—1866, och det både från konstitutionel och finansiel
synpunkt, men med glänsande skicklighet förstod Gripenstedt, hvars väg sades
gå öfver »grusade näringar», försvara hvad som blifvit gjordt, och traktaten
godkändes trots de väldiga krafter inom riksdagen och pressen, som nu,
februari 1866, bekämpade både traktat och regering.

Då striderna om den franska handelstraktaten började i riksstånden, var
representationsfrågan redan afgjord. I oktober 1865 hade ständerna
sam-manträdt till den riksdag, som skulle blifva deras sista. Lagerbjelke,
Reu-terdahl, Sch van och Nils Larsson förde äfven nu ordet i stånden. »Det är
ett högt anspråk, yttrade konungen vid riksdagens öppnande den 24 oktober,
att en bestående representation skall, med full frihet i vilja och handling,
sjelf på en annan öfverflytta det ärofulla uppdraget att föra ett folks talan
Jag tänker derför högt om eder, då
jag uttalar mitt hopp, att I skolen
antaga detta förslag, i hvars framgång
jag ser en ökad trygghet för
samhällets lugna utveckling.» Det
förtroende, regeringen satte till de gamla
riksståndens högsinthet att nu gifva
efter för tidens och rättvisans kraf och
frivilligt nedlägga sina dyrbara
rättigheter såsom Sveriges lagstiftare, skulle
ej heller svikas. Stor var emellertid
oron i landet för
representationsförslagets öde. Redan fore riksdagens
sammanträdande hade man genom
reformmöten och adresser sökt verka för
den stora frågan; nu, ju närmare man
kom dagarna för afgörandet, växte
rörelsen till en meningsstorm af den
mest omfattande art. Broschyrer och
tidningsartiklar utslungades i
oafbru-ten följd, från landsorten afsändes
talrika deputationer för att hos justitiestatsministern uttala folkets önskningar, och
i hufvud8taden blef sinnesstämningen sådan, att regeringen fann sig föranlåten
att inkalla trupper från landsorterna för att i händelse af behof kunna
upprätthålla ordningen och skydda riksdagsmännens handlings- och yttrandefrihet.

Den 4 december 1865 föredrogs det kungliga förslaget i riksstånden.
Bön-deme antogo det samma som en man utan omröstning, och borgarståndet gaf
sitt bifall med 60 röster mot 5. Bland presterne var flertalet mot förslaget; dock
ville de ledande bland dem ej åtaga sig ansvaret för dess förkastande, hvadan
äfven ståndet, trots gensagorna från den frisinnade sidan, fattade beslutet att
uppskjuta sitt afgörande, tills frågans utgång på riddarhuset blifvit känd.

Wr’’

107. Frederik, kronprins af Danmark

(född 1843).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stsh6/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free