Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 22 juni 1866 hemförlofvades ständerna — för alltid, och samma
dag är den nya riksdagsordningen dagtecknad.
De nya riksdagarna, försvarsfrågan och grandskatterna.
Landtmannftpftrtiet. — Försvarsfrågan. — Grundskatterna. — Karl XV:s sjnkdom och död, den
18 sept 1872.
Med den nya riksdagsordningens antagande börjar ett nytt skede
i Sveriges historia. Statsskicket hade visserligen ej undergått någon
förändring, ty regeringsformen hade lemnats orörd, utom i de punkter, som stodo
i samband med riksdagsordningen, men det var dock en naturlig följd af
representationens omdaning, att statsmakternas ställning till hvarandra ej
längre kunde vara den samma som
förut Mot mäktiga klass- och
partiintressen hade regeringen förr haft
ett stöd i sjelfva fyrståndsfördelningen,
hvilken, hur medeltidsartad hon för
öfrigt än var, dock upprätthöll
jem-vigten mellan de olika
samhällsklasserna; men ett lika kraftigt sådant
var ej att vänta hos den nya
riksdagen med blott två kamrar, hvilka
i anslagsfrågor till och med uppgingo
i en enda. För att ej sålunda
jem-vigten skulle rubbas, borde
regeringens egen återhållande kraft vara
större än tillförne, men detta blef
ingalunda fallet; ty då riksdagen hade
att årligen sammanträda med
befogenhet att bestämma inkomst- och
utgifts-staten för hvarje år i sänder, hade
den derigenom satts i tillfälle att med
budgeten såsom vapen tränga
regeringsmakten vida närmare in på lifvet än tillförne. Bestämmelsen, att
statsråden skulle ega att deltaga i kamrarnas förhandlingar, gaf äfven en icke
ringa öfvervigt åt riksdagens sida, ty skulle statsrådets ledamöter kunna
utöfva något större inflytande på kamrarnas beslut, erfordrades, att de
egde dessas fulla förtroende; men härigenom nödgades också konungen vid
valet af rådgifvare att mer än förr fästa afseende på det stöd, dessa
personligen kunde påräkna hos folkombuden. Också har riksdagens inflytande
från år 1867 varit i ständig tillväxt, Detta har äfven hos mången
framkallat farhågor för ett så kalladt parlamentariskt styrelsesätt efter utländskt
mönster, hvilket dock strider mot andan af Sveriges grundlagar. Huru vida
detta skall förebyggas eller ej, det beror på regeringens egen fasthet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
