Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfversigt af Sveriges inre utveckling under
den nyaste tiden.
1809—1875.
Styrelse och förvaltning.
Märkligare grundlagsändringar. — Representationsreformen. — Departementalstyrelsens Införande.
— Ombildningar och nydaningar på förvaltningens område.
et statsskick, Sveriges lagstiftare uppförde efter
1809 års statshvälfning, har, såsom i det
föregående framhållits, till sina hufvudgrunder blifvit
beståndande ända till denna stund. Dock hafva
många ganska omfattande förändringar och tillägg
i grundlagarna blifvit gjorda. Redan 1810 måste
till följd af prinsens af Ponte Corvo val till svensk
tronföljare en ny successionsordning antagas, och
två år senare utfärdades den nya
tryckfrihetsförordning, som blef en följd af indragningsmaktens
införande. I regeringsformen och
riksdagsordningen gjordes så många förändringar, att vid den
sista ståndsriksdagen af den förras 114 paragrafer
blott två tredjedelar och af den senares 82
paragrafer blott hälften voro bibehållna orubbade.
De flesta af dessa grundlagsförändringar gälde sålunda
riksdagsordningen, hvilket är lätt förklarligt, enär det tunga, invecklade
riksdags-maskineriet och den otidsenliga ståndsrepresentationen helt naturligt måste
visa framstegsmännen till detta område såsom ett synnerligen lämpligt fält
för omfattande nydaningar. Redan 1719 hade röster höjts till förmån för
ofrälse embetsmäns och andra ståndspersoners representationsrätt, och det
kan derför ej förvåna, att ståndsrepresentationen nitio år senare vid
uppförandet af det nya statsskicket 1809 af många betraktades såsom blott
provisorisk. I ett memorial rörande detta ämne förklarade riksdagens
konstitutionsutskott 1810, »att riksens ständers fyrdelning aflägsnade den
förening till gemensamt nyttiga ändamål, som borde vara afsigten med all god
lagstiftning», äfvensom »att det (utskottet) ej kunnat undgå att erkänna, att
uti ståndsfördelningen låg större delen af anledningarna till det missförstånd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
