Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af det teknologiska institutet (tekniska högskolan) i Stockholm. Dessutom
■finnas genom brukssocietetens forsorg bergselementarskolor i Falun och
Fi-lipstad. Förste föreståndare för Falu bergsskola blef Berzelius’* lärjunge,
den om det svenska bergsbruket så högt fortjente Nils Gabriel Sefström
(död 1845), hvars vetenskapliga rykte gått vida ofver fäderneslandets
gränser. Som konstruktör af vattenverk och maskiner för bergshandteringen
för-värfvade sig professorn vid bergsskolan i Falun J. S. Bagge ett aktadt
namn.
Åt skogshushållningen egnades den största uppmärksamhet; dock
hafva bemödandena att hämma den allt jemt fortgående skogsförödelsen
hittills ej ledt till målet, enär statsmakterna i allmänhet ej ansett , sig kunna
på lagstiftningens väg göra några inskränkningar i den enskildes eganderätt.
Förbrukningen och utförseln af trävaror öfverstiga sålunda flerstädes vida
den årliga tillväxten, hvilket ej kan förvåna, då man af de officiela
uppgifterna finner, att skogsafverkningen i hela riket öfverstiger den ansenliga
siffran af 30 millioner kubikmeter. Trävaruutförseln, hvilken dock blott
omfattar en tiondedel af den afverkade skogen, beräknades 1875 hafva uppgått
till ett värde af 942/3 millioner kronor. Landets hela skogsmark beräknas
omfatta öfver 1 500 svenska qvadratmil (175 000 qvadratkm), hvaraf en
femtedel antages, när den i Norrbottens och Yesterbottens läns lappmarker ännu
återstående afvittringen hunnit verkställas, komma att tillhöra staten eller
det allmänna. För att vårda de allmänna skogarna och i öfrigt verka för en
förbättrad skogshushållning och jagt vård tillsattes 1859 en särskild
skogsstyrelse. För utbildandet af skickliga tjenstemän vid skogs- och
jägeri-staten inrättades 1828 ett skogsinstitut, och sedermera hafva, för danandet
af skogvaktare, i flere län lägre skogsskolor inrättats.
Fabrikernas och manufakturernas utveckling har i hög grad
befordrats af den friare tull- och näringslagstiftningen. Förglömmas må dock
oj det stora inflytande, den vidsträckta användningen af ångkraften
utöf-vat inom detta område. * Den första ångmaskineil i Sverige uppsattes redan
1728, men var liksom dess engelska förebild allt för ofullkomlig för att
väcka någon allmännare uppmärksamhet. Men några årtionden längre fram
bygde den snillrike, ihärdige mekanikern, skotten James Watt omkring
1769 sin ryktbara ångmaskin och stälde dermed ångan i det menskliga
arbetets tjenst. Yid samma tidpunkt framkom Arkwright med
spinnmaskinen. Kommo derefter Cartwright, skaparen’af den mekaniska väfstolen,
amerikanerne Oliver Evans, som konstruerade den första
högtrycksmaski-nen, och Robert Fulton, som 1803 uppfann ångbåten, samt slutligen
engelsmannen George Stephenson, hvilken 1814 bygde sitt första
lokomotiv och derigenom lade grunden till vårt nu varande jernvägsväsen.
Ångmaskinen, nu vorden ett universalmedel för utförandet af mekaniska arbeten,
kunde ej undgå att snart väcka uppmärksamhet hos ett folk med så stora
mekaniska anlag som det svenska. Kanslirådet Abraham Niklas
Edel-crantz, känd både som fysiker och vitterhetsidkare, besökte England 1804
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
