Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIEL ODLING.
203
och hemförskrof derifrån fyra förbättrade ångmaskiner efter Watts system,
och i och för dessas uppsättning medförde han den om Sveriges industri i
det följande så högt fortjente mekanikern Samuel Owen (1774—1854), från
hvars på Kungsholmen i Stockholm 1809 anlagda mekaniska verkstad det
svenska maskinbyggeriet kan räkna sitt ursprung. Nu fick användningen
af ångkraften en hastig utsträckning i Sverige. Ångfartyg och lokomotiv
oberäknade, drefvos 1871 icke mindre än 424 verk med ångkraft. De
offi-ciela uppgifterna från tidskiftets första period, hvarunder man ännu fasthöll
vid det gamla skyddssystemet, visa redan nu en stark stegring i
fabrikernas och manufakturernas tillverkningsvärde. Detta, som för år 1810
beräknats till 3 650 000 riksdaler banko, uppskattades 1829 till 8 l/2 millioner och
för Karl Johans sista regeringsår till 16 V2 millioner. Men vida starkare är
stegringen under följande tidskifte. Så
beräknades fabrikernas sammanlagda
tillverkningsvärde för 1850 till 37
millioner kronor, för 1860 till 69
millioner, för 1870 till 92 millioner och
för 1875 till nära 172 2/3 millioner
kronor. Främsta rummet bland
fabrikerna intogo 1875 gjuterierna och
de mekaniska verkstäderna med ett
tillverkningsvärde af 31 250 000
kronor, demäst kommo sockerbruken,
bomullsspinnerierna,
klädesfabrikerna, bomullsväfnadsfabrikerna och
tobak sfabrikerna med 17 700 000,
14 048 000, 13100 000, 10 600 000,
10 356 000 kronor. En synnerligen
vigtig fabriksnäring är
bränvinsbrän-ningen, hvilken dock ej räknas till
fabriksnäringarna. Under året 1875
uppgick tillverkningen af denna vara
till 18 750 000 beskattningsbara
kannor (öfver 49 millioner liter), hvarför i tillverkningsafgifter till staten erlades
15 0Ö0 000 kronor.
Bland den svenska storslöjdens mest framstående män må utom den
ofvan omnämde Samuel Owen nämnas Otto Edvard Carlsund, under
en lång följd af år föreståndare för Motala mekaniska verkstad, Alexander
Keiller, Jean Bolinder och Teofron Munktell, hvilka alla verksamt
bidragit till den svenska maskinindustriens utveckling, Edvard Albrekt
Ollman och V. Lindberg, hvilka kraftigt befrämjat det inhemska
ångbåts-byggeriot, med flere. För vetenskaplig bildning inom de tekniska yrkena
hafva statsmakterna sörjt genom inrättandet af ett teknologiskt institut i
Stockholm (1826), hvilket, helt och hållet omdanadt 1846, år 1877 erhöll sina
212. Samuel Owen
(1774 — 1854).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
