Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vidt hon hade att handlägga ärenden, som rörde kyrkan, förvandlades
till kyrkostämma, och genom 1863 års författning om kyrkomöten erhöll
kyrkan en egen synodal representation, genom hvilken hon kan i egna
angelägenheter uttala sina önskningar och i visst fall äfven besluta. Det
första af de hvart femte år återkommande lagtima kyrkomötena hölls 1868.
En ny kyrkolag är emellertid ej ännu antagen, trots allt det arbete, som
blifvit nedlagdt på utarbetandet af en sådan. Den svenska kyrkans
psalmbok är allt sedan 1819 den vallinska, ett mästerverk, hvartill, oaktadt allt,
som blifvit anmärkt mot den samma, få protestantiska länder torde kunna
uppvisa ett motstycke. Kyrkohandboken, hvilken 1810 erhöll kunglig
stadfåstelse, undergick 1868 och 1874 ganska betydande förändringar, och i
stället för den 1810 påbjudna lindblomska förklaringen af Luthers lilla
katekes påbjöds till allmänt bruk vid kristendomsundervisningen en ny
sådan 1878.
Synnerligen stor har den uppmärksamhet varit, som statsmakterna egnat
folkundervisningen. Yid detta tidskiftes böljan stod denna ännu på en
låg ståndpunkt. Fasta skolor funnos visserligen, och deras antal var för
hvarje år i stigande, men den undervisning, som deri meddelades, var allt
annat än tillfredsställande. »Lärarne och lärarinnorna — så heter det i en
teckning af folkundervisningens tillstånd i Sverige för femtio år sedan —
voro i bästa fall, på grund af församlingarnas val, antagna, men saknade
all förberedande bildning för utöfvande af sitt kall. Att skrifva och läsa
skrifstil var konster, som ej alltid lågo inom kretsen af sjelfve »mästers»
vetande, och äfven i så fall kom undervisningen deri endast undantagsvis
flickorna till del. Andra utöfvade yrket utan att dertill ega något som helst
bemyndigande, merendels personer, som misslyckats på andra banor, för detta
studenter, afskedade soldater, orkeslösa betjenter, kuskar, sjömän och
hvaije-handa löst folk, ja, till och med brottslingar och till straff dömde, hvadan
regeringen, till hvars kunskap detta förhållande kommit, aktade nödigt att i
allmänt cirkulär förständiga konsistorierna att tillse, det endast välfräjdado
personer antogos till skolmästare, samt länsstyrelserna att genom
vederbörande myndighet öfvervaka, det inga kringstrykande och vanartiga personer
syselsatte sig med utöfvandet af det för alla klasser angelägna
undervisningsverket.» En förbättring af uppfostringsväsendet var sålunda af
nödvändigheten högligen påkallad. Böljan gjordes genom införandet af den så
kallade bell-lancasterska vexelundervisningsmetoden. För att befordra denna
metods utbredning bildade sig i Stockholm ett »sällskap för
vexelundervis-ningens befrämjande», hvars verksamhet blef i hög grad gagnande och
fruktbringande. Dock var det först med året 1842, som en ny dag uppgick för
folkskolan. Enligt stadgan angående folkundervisningen af den 18
juni sist nämda år skulle hvaije socken ega minst en, helst fast
folkskola med en vid ett seminarium godkänd lärare, i samband hvarmed ett
lärarseminarium skulle inrättas i hvaije stift. Hvaije skoldistrikt hade att
söija för anskaffandet af lokal för undervisningen äfvensom för lärarnes af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
