Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löning. Skolgången blef obligatorisk. Distriktets skolstyrelse, som skulle
bestå af kyrkoherden såsom ordförande och några af församlingen valda
ledamöter, fick don närmaste vården öfver skolans angelägenheter, hvarförutom
äfven biskop och domkapitel hade att hålla en noggrann uppsigt öfver
anstalterna för folkundervisningen. Härmed var folkskolans tillvaro lagligen
betryggad och en grund lagd för hennes följande utveckling.
På denna grundval har man äfven allt sedan fortfarit att bygga.
Visserligen tog’ det till följd af bristen på examinerade lärare och
menigheternas i början visade likgiltighet för den nya inrättningen en rundlig tid,
innan fullt författningsenliga skolor kommo i gång inom rikets , alla
församlingar; visserligen var den undervisning, som i förstone meddelades och som
företrädesvis afsåg inlärandet af katekesen, föga omfattande, men
skolväsendet stod dock nu under statsmakternas, presterskapets och kommunernas
gemensamma hägn, och den väckelse, som gafs åt undervisningen af en
Torsten Ruden sköld och andra för den samma nitälskande män,
medförde hugnerika följder. Och sålunda utvecklades skolväsendet allt mer och
mer. Småskolor inrättades (1858) i syfte att bibringa nyböijarne det
första kunskapsmåttet, och samtidigt utvidgades den egentliga folkskolan, som
nu afsöndrade från sig det rent elementära, genom tillägg af flere klasser
och upprättandet af så kallade högre folkskolor. Särskilda inspektörer
tillsattes för att hafva uppsigt öfver undervisningen och följa hennes gång,
inom ecklesiastikdepartementet bildades en byrå för ärenden angående
folkundervisningen, och lärarseminarierna erhöllo en förändrad organisation.
Frukten af allt detta har blifvit förbättrade undervisningsmetoder och ett
ökadt kunskapsraått för folkskolans barn. Och så har det svenska
folkskoleväsendet vunnit en utvecklingsgrad, som ådragit sig utlandets
uppmärksamhet. Bland de många för folkupplysningen nitälskande män, som egnat
sina krafter åt skolväsendets ordnande, framstår i första rummet Fredrik
Ferdinand Carlson, under åren 1863—1870 och 1875—1878
ecklesiastikdepartementets chef. Framhållas må äfven det nit, hiwrmed presterskapet
numera i allmänhet vårdar sig om det för hela vårt folks framtid så vigtiga
folkskoleväsendet.
En annan art af undervisningsanstalter äro de så kallade
folkhögskolorna. Bildade helt och hållet på frivillighetens väg, afse de att åt
ynglingar eller unga qvinnor inom allmogeklassen i humanistiskt-fosterländska
och praktiska ämnen meddela en högro bildning än den folkskolan kan
bibringa. Ehuru väsentligen skiljaktiga från de danskt-grundtvigianska
folkhögskolorna, efter hvilkas förebilder de emellertid uppstått, afse de likväl,
liksom dessa, att hos allmogeklassen gifva väckelse till en varmare
fosterländsk känslostämning, så mycket nödvändigaro nu, som kommunallagarna
och den nya riksdagsordningen gifvit åt Sveriges allmoge en vida större
politisk betydelse än tillförne. Den första folkhögskolan öppnades hösten
1868 i det förra värdshuset Hvil an, nära Akarps jern vägsstation mellan
Lund och Malmö, och nästan samtidigt uppstodo önnestad i Kristianstads
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
