Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ödesdigra tilldragelser, hvilka inleda detta tidhvarfs historia, måste i
högsta grad stärka fosterlandskänslan oeh sjelfinedvetandet hos svenska folket;
också se vi efter 1809 en förnyelse, fast i vida mer storartad omfattning, af
den nppblomstring inom vetenskap, vitterhet och konst, hvilken utmärker
frihetstiden, särdeles under dennas förra skede. Den jemförelsevis lysande
ställning, som landet genom lyckosamma politiska förhållanden allt ifrån
1814 intagit och under en snart sjutioårig fred ytterligare fått befästa, och
den i vår historia aldrig förr upplefda utveckling af landets raateriela krafter,
som utmärker samma tid, hafva utgjort de naturliga förutsättningarna för en
lyftning på det andliga området, hvilken i styrka och utsigter till fortvaro
likaledes lemnar nästan alla föregående tidskiften af vår nyare historia bakom
sig. Det erbjuder, under ett lifligt och
allmänt deltagande i den högre
odlingens angelägenheter, stora svårigheter
att i sammanträngd form egna ens de
vigtigare företeelserna tillbörlig
uppmärksamhet; och vi böra således nöja
oss med att här skärskåda allenast de
mest framstående riktningarna och
personligheterna på detta område.
Två hufvudpunkter måste framför
andra anses såsom betecknande för det
vetenskapliga lifvet i Sverige under vårt
århundrade, efter statshvälfningen 1809:
naturvetenskapernas storartade
utveckling samt den småningom, men säkert
förberedda uppkomsten af ett inhemskt
och sjelfständigt filosofiskt system.
Genom båda dessa samverkande och
tillika hvarandra uppvägande
omständigheter har ensidighet och deraf
härfly-tando förfall förebygts inom de svenska
vetenskapsmännens sträfvanden och en rik och kraftfull utveckling åt många
håll främjats, en frihet och humanitet i den folkliga lifsåskådningen skapats,
öfver hvilka vi hafva allt skäl att glädjas.
Den representative mannen på det förra området är tillika en af
verl-dens vetenskapliga heroer: i Jöns Jakob Berzelius (1779—1848)
erkänner samtiden den nyare kemiens skapare och en af grundläggarne till de
ofantliga framgångar och den oerhörda betydelse för hela vårt lif, dem
naturvetenskaperna under detta århundrade tillkämpat sig. Han ej blott
omskapade den analytiska och nydanade djurkemien, utan han har äfven genom
sina upptäckter på hela den organiska kemiens område, genom sina nya
metoder och sina snillrika teorier till denna vetenskap intagit en ställning
af högre betydelse än någon föregångare. Genom hans person och verk hai
220. Jöns Jakob Berzelius
(1779 — 1848).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
