Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
växande oppositionen mot vissa sidor af Karl Johans styrelse framgick mot
midten af 1820-talet en press, hvars betydelse mer och mer gjorde sig gällande
på alla områden. Med Lars Johan Hierta (1801—1872) framträdde
mannen, som förstod att med en uthållighet och en fyndighet, värda beundran,
upparbeta denna press till en verklig makt i samhället, en ställning, som han
fortfarande intager i vårt offentliga lif. Samtidigt har en fortlöpande och
allt jemt ökad tidskriftsliteratur bidragit att förmedla vetandets
spridning i allt större kretsar.
Äfven på tonkonstens område har nu förevarande tidhvarf företett en
lifaktighet och en inre rikedom, till hvilka Sverige förut ej sett något
motstycke. 1 synnerhet gäller detta om
sångsättningen, hvilken genom sin
rent lyriska art är i närmaste
fränd-skap till hela vårt folklynne.
Såsom viskomponister framhålla vi
sär-skildt Bernhard Crusell, Geijer,
Johan Erik Nordblom, Adolf
Lindblad (1801—1878), den
erkändt forste på detta område, samt
Jakob Axel Josephsson.
Duetter och körer för mansröster satte
med stor framgång Johan Kristian
Fredrik Hæffner, Otto
Lindblad, en af nordens älskligaste och
friskaste sångandar, prins Gustaf,
Gunnar Vennerberg, berömd för
sina studentsånger, Josephsson,
med flere. På den dramatiska
kompositionens och den högre
instrumentalmusikens fält hafva arbetarne
varit få, framgångarna färre. Såsom de mest framstående torde kunna
nämnas Frans Bervald (1796—1868), Josephsson, Ludvig Norman och
Ivar Hallström.
Den svenska sångens konst har, äfven den, framträdt i en personlighet
med verldsrykte, med Jenny Lind-Goldschmidt (född 1820), hvilken
såsom dramatisk sångerska hittills står oupphunnen i vårt land. Äfven den
dramatisk-poetiska framställningen har haft att glädja sig åt utöfvare af
verklig storhet, en Lars Hjortsberg (1772—1843), Nils Vilhelm Almlöf,
Olof Ulrik Torsslov, Emilie Högqvist, Karl Georg Dahlqvist och
andra, äfven bland de nu lefvande, hvilkas uppräknande skulle föra oss
för långt.
Den bildande konsten befann sig vid slutet af föregående tidhvarf,
såsom vi sett, i ett tillstånd af svaghet, hvilket äfven räckte långt in i
 |
| 241. Jenny Lind-Goldschmidt (född 1820). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
