Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stationer, hvilka med sina omgifvande planteringar säkerligen utveckla
allmogens sinne för en prydligaro anordning af sina boningshus. — Yid
bvg-nadskonsten, som af alla konster griper mest in i det praktiska lifvet,
anknyter sig ock närmast den sträfvan, som på senaste tid gjort sig gällande
i vårt land liksom i utlandet, att återknyta bandet mellan slöjd och konst
och derigenom åstadkomma den förras konstnärliga förädling. I detta syfte,
som först vid vår tids stora europeiska industriutställningar blifvit fullt
medvetet, har sedan en tid tillbaka svenska slöjdföreningen jemte andra
föreningar arbetat.
LefnadssKtt och seder.
Öfverflöd t lefaadsfcSttet hos de högre samhällsklasserna i tldhrarfreta början. —
Öfyerflöda-och lnförselförbnd. — UmgBngesllfret. — Allmogen. — BrSnrlnasnperlets uttagande. — hlasskllnadoraa
t lefnadssdttet börja bortfalla. — Ökade lefnadskostnader. — Utvandringen. — Det aedllga till«
nt&ndet. — Slutord.
Skildringarna af det sociala och sedliga tillståndet i riket under Karl XIII:s
och början af Karl XIV Johans regeringar sakna ej sina mörka sidor.
Högljudd var samtidas klagan öfver de stegrade lefnadskostnaderna och lyxen,
-särskildt hos de högre samhällsklasserna. Ofta nog ledde äfven missbruket
att lefva öfver tillgångarna till obestånd, och ej sällan finner man
embets-män, som gjort sig skyldiga till balanser och förskingringar af allmänna
medel. Från hofvets sida gåfvos numera ej såsom på Gustaf IH:s tid några
skadliga föredömen i lyx eller lättfärdighet; tvärt om bildade hvardagslifvet hos
Karl Johan och kronprinsen Oskar genom sin enkelhet en motsats mot den
yppighet och det öfverflöd, som råddo inom de högre krotsarna. Men
föredömena från do högre klasserna voro i sig sjelfva tillräckliga, för att det
onda skulle sprida sig till de lägro samhällslagren. Detta kunde så mycket
mindre undgå att väcka statsmakternas uppmärksamhet, som de finansiela
frågorna med anledning af den tryckta penningställningen voro do mest
brän-nando af alla på dagordningen stående. I öfverflödsförfattningar trodde
man sig nu liksom i föregåondo tidskifte finna ett botemedel mot do
öfverkla-gado missförhållandena, hvadan äfven 1815 års riksdag gjorde en hemställan
till regeringen om återupplifvandet af 1794 års öfverflödsförfattningar. Detta
ledde äfven till 1817 års författning i ämnet, men då denna ej ansågs
tillräcklig, påbjöd följande riksdag införselförbud för vissa främmande
öfver-flödsvaror, höga tullsatser för andra dylika äfvensom afgifter för tillåtelsen
att begagna vin, siden, möbler af utländska träslag med mera.
Men do höga tullsatserna och införselförbuden verkade blott,, att det den
tiden hos oss som annorstädes blomstrando lurendrejeriet fick en ännu större
utsträckning än tillförne. Smyghandeln, som befrämjades genom bcsticklig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
