Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— .sr —
vill ej försöka det; men må det vara mig tillåtet, attå mina
landsmäns vägnar föreslå en skål!
Vid denna sammankomst, under hvilken vi svärje
hvarandra ett trofast, beständigt, evigt fostbrödraskap för
Nordens sak, bör icke glömmas ett namn, som, när
det’namnes af en sådan anledning, hos alla Nordbor måste väcka
de djupaste känslor af tacksamhet mot den delen af det
stora fäderneslandettill hvilken det hör er. Landsmän! Ehuru
icke särskildt befullmäktigäd att föreslå ifrågavarande skål,
tror och vet jag dock, att jag handlar i överensstämmelse
med eder och våra hemmavarande landssmäns vilja, då jag
bringar en varm helsning från Norrige till det gamla,
vördnadsvärda Island och dess unge söner. Isländare!
emotta-gen så l edes en trofast hel sni n g från ■■vä ra gem en sa mm a fÖrfä ders
urgamla hem, som genom sina isländska söners odödliga
andeliga dåd i förvarandet af sina forntidsminnen laggt en/ast
grundval för utvecklingen af den frän fädren ärfda andan,
af nordisk nationalitet och sjelfsfcändighet. Emöttagen .1,
våra närmaste fränder, denna helsning, icke allenast såsom
ett tecken på vår tacksamhet mot edert fädernesland, utan
äfven såsom ett vittnesbörd om den glädjande förhoppning,
med hvilken vi förtröstansfullt förbide, att J skolen veta att
upprätthålla eder fäderne-Ös vördnadsvärda namn i det nya
Nordens lifsröreiser och med gammaldags kraft bidraga till
utvecklingen af nordisk nationalitet, samt likaledes till
full-kpmligblifvandet af det gamla kära norrænaspråket, hvilket
J renast hafven ärft från forntiden, och hvars betydelse för
det nya lifvet J derföre närmast ären kallade att vindicera.
Landsmän från Norrige, Svear, Daner och Göther,
förenen eder nu med mig och sanden en helsning till
Island, Sagas och skaldekonstens heliga ö, der naturen sjelf
har byggt ett altar för forntidens minnen och tändt en
fyr-bak för framtidens förhoppningar och strider! Uttalen i ett
fulltonande hurrah den önskan: lefve det gamla Island i det
nya Norden, lefve dess redlige söner!"
Derefter’blef under täta och ihållande bifallsyttringar
afsjungen följande sång:
Ja Nordens A and kan ei forgaae,
Det veed vi vist
Saa fast som Dovres Klipper graae
en skal i Tidens Bölger staae,
g aldrig kan dens Kraft forgaae,
Det veed vi vist;
Thi den med Livet er i Pagt,
Og den kan spotte Dödens Magt
■Og List, ■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
