- Project Runeberg -  Det nordiska studentmötet i Köpenhamn år 1845 /
60

(1845) With: Carl Magnus Ekbohrn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af politiserandet» syra, hvilken alltid åstadkommer jäsning
och qvarlemnar en bitter eftersmak! Dock dermed bar det
val ingeri nöd. Derföre, att politiserandet i vår tid har
blifvit så aildagligt, att ingen monsieur Hieronymus kan möta
monsieur Leonard på gatan, utan att de genast skola inlåta
’sig i en politisk diskurs, derföre, säger jag, vill man väl
dock icke inrymma det en plats i det glada, lefnadsfriska
studehtlifvot. Att, tillika med alla andra vrida sig inom
samma inskränkta krets och icke kunna höja sig öfver det
allmänna och vanliga, det kallas ju — så tror åtminstone
jag — philisteri; men philisteriet har i studentlifvet
alltid varit afsky dt som pesten.’ Det skulle också i sanning
vara mycket beklagansvärdt, om politiken blefve den Delila,
i hvars sköte vår unge, kraftfulle Simson inslumrade i
tomma drömmar,-.så att’ Philisteerna från en annan sida (det
gifves många slags Philisteer här i verlden) kunde få
’tillfälle att komma öfver honom-, basta och binda honom,
ut-stinga hans ögon och låta honom träla för dem. —- Öm J
nu,, mina Herrar, efter att hafva hört dessa ord,’ viljen med
mig instämma i ett "Hurrah för en ren utveckling af
den skandinaviska idéen," så skulle det
hjertligenglädja mig."

Sedan föreslog Magister Sturzenbecker en skål
för allvar i g 1 ädj en, handling utan ra st o ch r o,
och yttrade sig sålunda:

"Mina Herrar!
Vi fire i afton eh glädjefest, och det är dock ett djupt,
allvarligt ord, jag vill tala till eder; jag säger det från
början öppet och upprigtigt, det är ett stridsrop, jag vill
utkasta midt i er glädje. Jag känner mer än väl, att de äro
många, hvilka hata dessa stridsrop i fredens tid*, att de tala
såsom vise män sålunda: "Hvarföre dessa mörka
uppmaningar, hvarföre detta slamrande vapengny i en tid, som vår?
Lefva vi då icke i det dju/aste lugn; har icke största delen
af vår verldsdel efter gamla strider återvunnit denna
glädjeliga stillhet, som är på samma gång för folken och
furstarne så ytterst heisosam? Se det ena året efter .det andra
går sin jemna gång, våren bringar oss blomster och lärkor,
vi beså våra åkrar i glädje och hopp, den väna sommaren
gar deröfvor, och hösten fyller våra lador med allsköns
välsignelse, Låtom oss då vara tacksamma för hvad vi ega
och icke sörja för några drömda skyar bakom horisonten."
Så tala de vise; men jag vill derpå svara: "Ja, Europa är
lugnt; det ligger en djup tysthet öfver dess länder, men
donna tysthet är betydelsefull. Shakespeare säger på något
ställe, med anledning af någon sådan plötslig tysthet: "Det^
går en engel genom rummet." Så är det äfven, mina1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stud1845/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free