Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårsmyckadc dalarne,... "Ja, låt honom komma!" Låt dem
komma våra bröder från den Skandinaviska halfön! Våra
dörrar, liksom våra hjertan, stå dem öppna. Blicken dröjer
blott vid Nutiden och Framtiden, der andarne mötas,
under det att forntidens ben multna i ’grafhögarne.
Öfverailt träffas anstalter till de väntade gasternes
emottagande. Hvad hufvudstaden har inom sina murar af
skönt och märkvärdigt, af konst och poesi, skall öppnas för
de kommandes blickar. Men äfven utom dessa murar, ute
i den danska naturen, i de susande bokskogarne, skola de
vandra vid vår sida. Hvarföre då gå förbi det vänligt
inbjudande Tivoli? Nej, äfven här skola de träda in, skola de
församlas ännu en gång, innan afskedstimman ljuder. Eller
skulle de måhända frukta de blodiga minnen, som äro
fastade vid detta ställe? livad hafva Folkens möten att göra
med äregiriga Konungars gäckade förhoppningar?
Öfveidet förflutna hafva dödsklockorna långt för detta tonat*,
århundraden betäcka med sitt stoft hatets höglagde demoner.
Här är alltså intet, som talar till oss med minnets
sorgliga röster;, men så mycket mera, som lifvar de redan
väckta förhoppningarne. Här har glädjen uppslagit sin
boning, och hvar glädjen herrskar, der får hoppet vingar.
Trä^-den derföre hit in, gent Öfver de vallar och grafvar, som
satte en gräns för Carl Gustafs herrsklystnad! J
behöi-ven icke, som han, utkasta några planer för att bestiga
de-samme. J hafven ju redan eröfrat staden, som ligger
innanför dem. J förstoden Er sak bättre: J anföllen icke
Danmarks lejon; J förstoden att vinna dess hjertan, och
blott för sådana eröfrare öppnar Konungastaden sina
portar. Glädjen er derföre öfver er seger och blanden edra
röster med de öfvervunnes; ty, huru det än går, skole vi
ändock alla dela bytet."
I Tivoli hade man för de nordiske gästvännerne
arrangerat en fest, som, då inbjudarne (egarne af Tivoli) och
isynnerhet Herr agent Carstensen gjort allt sitt till för dess
förskönande, öfverträffade allt, hvad man, äfven med den
djerf-vaste fantasi kiinnat vänta sig. Det vore fåfängt att söka
gifva ett åskådligt begrepp om denna lysande fest, som
förekom deltagarne i densamma lik en österländsk saga, ett
blad ur "Tusen och en Natt." Hela Tivoli var ett ’ljushaf;
dess otaliga större och mindre byggnader, theatrar,
konsertsalar, restaurationer, rutschhanor &c. &e. voro behängda
med milliontals kulörta lampor, som spridde ett
magiskt-sken öfver den talrika folkmassan. Förutan de nordiska
gästerna, som hade fri entrée — 1000 billetter hade utan
vederlag: blifvit tillställde Studentkommittéen, för att bland dem
utdelas— befunno sig här emellan 8 och 10,000 menniskor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
