Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som tätt omslöt den vänliga gräsplanen — en krans af fagra
Blekingskor, Carlskrona Damer!
Men lång tid blef oss likväl icke här lemnad endast åt
åskådandet; trumpeten skallade och med glädje sågo vi oss
helsade af en gammal bekant, hvilken dock knappast någon
af oss nordsvenskar förut sett, den fröjdade författaren,
Öfversten Grefve Pehr Sparre:
Med ett hjertligt "Välkomne!" möttes de vägfarande, som stego
in i förfädrens anspråkslösa hyddor, och vi helse Eder med samma
Nordiska uttryck, vid detta Edert korta uppehåll på vår strand,
under resan till det vänliga Dana, hvars söner redan gästat i
lärdomssätet vid Odins hög.
Dessa fordom okända national-färder bevisa det innerliga
förhållande, som uppstått emellan hela Skandinaviens ungdom och utgöra
ett, ej allenast för ögonblicket, men ock för framtiden lofvande
tecken; ty den vänskap, som knytes af unga hjertan, varar gerna genom j
lifvet.
En med hvarje år stigande bildning, i förening med nutidens
lätthet att utbyta idéer, gör vetenskaperna och upplysningen till folkens
gemensamma egendom, som bör få fritt passera Riksgränsorna.
Föråldrade fördomar blekna för klarare åsigter af menniskovärdet; fordna
arffiender ingå "Fostbrödralag" och den blodiga holmgången
förvandlas till snillets bardalek på litteraturens omätliga allmänning,
utan att fosterlandskärleken och kämpamodet derigenom förkolna —
utan att de stålsatta vapnen upphängas ibland fädrens toma
rustningar, såsom ting, dem ingen numera i farans stund kan begagna. Nej,
det är blott anden — den evigt lefvande anden, som återbördar sin
förstfödslorätt, säker på, att der han näres af sansad frihet, står
den fysiska kraften till hans tjenst.
Huru förundrade skulle de vikingar ej blifva, som sofva under
ättehögarne i denna fordna gränsprovins, om de nu uppvaknade och
sågo Eder Drake med allt sitt rytande — alla sina sprakande lågor,
endast vara en fredlig farkost, gungande med det svenska vetandets
unga härolder till ett Broder-möte i Selands yppiga boklundar?
Måhända att de föraktligt rynkade pannan åt utbytet af deras väldiga
dryckeshorn mot våra små punschglas; men gerna skulle de dock
deltaga i fägnaden öfver så kära gästers närvaro och den skål, vi nu
vilje tömma för Eder Välgång!
Denna skål besvarades af Doc. Petersson ungefärligen
med dessa ord:
Åter hafva vi blifvit ljuft öfverraskade på vår färd. Knappt
hade vi landat, förrän vi befunno oss här i denna festliga, af
musikens toner genljudande lund. Med de unge, oerfarne Vikingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
