Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en mängd damer, som öfverallt uppfyllde fönstren; — och
gladt fortgick sedan färden öfver de Skånska fälten, mellan
yppigt grönskande tegar. Kl. 12 på middagen d. 22 Juni
nåddes det första efterlängtade målet för vår resa:
LUND.
Vi stego af vagnarna helt nära staden och inträdde till
fots genom Söder-tull; här mötte oss den glada anblicken af
hela Lunds Studentcorps, som, högtidsklädd och under
flygande fanor, inväntade oss med Student-sången i spetsen.
När vi trädde våra sydsvenska kamrater till mötes, läto de
ett niofaldigt hurrarop skalla genom rymden. Derefter
tågade vi vidare: först Lunds sångare, företrädde af
nationsfanorna, derpå de tre Universiteternas unge medborgare arm
i arm. Omgifvet på alla sidor af en böljande menniskomassa,
gick det stora tåget under sång till Lundagård; och sedan
det ditkommit helsades vi med festliga kanonskott, hvarefter
Docenten J. E. Rietz uppsteg på talarestolens grönskande
upphöjning och välkomnade gästerna med ett hjertligt tal,
efter hvilket Lunds vackra fulltoniga sångarehör uppstämde
en ”Helsningssång från Lundagård till Upsalas och Christianias
Studenter”, författad af Mag. A. Andersson, hvartill
musiken för tillfället blifvit komponerad af Mag. O. Lindblad:
Här, J bröder, är det rätta stället
För vårt handslag, fast som sjelfva fjället,
Här vi bo, här är vår högtidssal;
Våren smyckar den med egna händer
Hvarje gång han hit tillbakavänder
Från den södra jord, från Tempes dal.
Himlens vindar flyga fritt härinne,
Blåsa dammet bort — från håg och sinne,
Frisk är luften, som vår egen själ,
Grönt är taket — våren så det målar —
Och derofvan och igenom strålar
Himlabågen. — Bo vi icke väl?
Se, dryaderna emot oss nicka,
Skälmska bakom löfvens skygd de blicka,
Sådan syn de ännu aldrig sett.
Lundens genius ur sin dröm har vaknat,
Hvad han länge drömt och länge saknat
Denna dagen åt hans längtan gett.
Yr och rosig han ibland oss sväfvar —
Böljan lik, då hon för stormen bäfvar,
Sväller högt för stundens fröjd hans barm.
Pannan öppen är, som sjelfva dagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
