Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Docenten W. Tham från Upsala t nekade med några ord
å sina Inndsinäns vägnar, och yttrade derunder, att det val
hade varit strid emellan de skandinaviska rikena, en politisk
strid, ofta pa lif och död; men åen siriden vore nu förh*.
En strid af annan art föreatode, en täfiingsstrid i intellektuell,
i politisk, i all slags utveckling; en täflingsstrid, i hvilken
det mindre gällde hvem som hastigast, än hvem som hast
och säkrast komme till malet. Det var till denna strid som
Danmark hade utmanat Sverige^ till denna utmanade Sverige
också Danmark och Norge. Delta skulle klifva vår framtid,
såvida vi skulle hafva någon, detta vart mai att sträfva och
verka för.
4, Sedan en skul för Norge-.blifvit föreslagen af Mag.
art« D* G. M onrad *), framträdde Amanuensen Ma r t.
Nissen och tackade tx Norrmännens vägnar med ett tal, som
endast i ett af författaren uppsatt kortare sammandrag här
kunnat återgifvas:
Da vi stævnede til de danslie Strande, ventede vi vei att finde
en gjæstevcnlig og kjærlig Modtagelse; men selv de dristigste
Forventninger vare blevne långt ovcrtrnfne; det danslie Folk havde med
sin overordenlige Gjæstfriiicd og Forekommenhed imod os paa delt
klareste lagt for Dagen, at de mange Venskabs» og
Kjærlig-hedsbaand, der gjennem flere Aarhundreder knyttede det danske
og norske Folk til hinanden, ikke fra dansk Side vare o pl öste j men
at utan der endnu nærede samme Fölclser, som Tör 1814. Men —
viide man maaske spörgc — hvilke Fölelser nærer da det norske Folk
mod det danske? For de faa ved Festen tilstedeværende Landsmænd
behövede jeg ikke at svare; deres blotte Nærværelse talte i
tilstrækkelig Grad. Dog — vi vare kun .en næsten forsvindende Størrelse
ved Siden af den store Masse derhjemme; hvilke Tanker nærede da
den? Jeg viide og hunde ikke negte, at der i den förste Frihedsrus
saavel i Skrift som Tale vare fremkomne „enkelte hadslie Angreb paa
det danske Folk; men disse vare paa det skarpeste blevne
tilbageviste, naar man fandt, at de vare af åen Beskaffenhed, at de
fortjente en saa stor Opmærksomhed. Men — disse en misforstaaet
Patriotismes Udgydelser vare forlængst standsede; det norske Folk var
forlængst kommet til den Erkjendelse, at Skylden for de Lidelser,
det havde gjennemgaaet, ikke maatte tilskrives det dansk e Folk»
— havde Norge lidt, saa havde Danmark troligen delt dets Lidelser,
og ofte lidt mere. "Men" — viide maaskee de Danske indvende —
*) Hvarken Mag. Monrads eller lUdrø* Hausens tal hafva kunnat
erhållas till införande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
