Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1.81
Grifven plat* för osa i nödenl
Svensken bade jemt för sea
Hedersplatsen ta’ i döden,
Ligga i det främsta led.
Ovän vi tillbaka skicke,
Ock vårt blotl det räcker väl
Till en matta att ban icke
Stöter mot vår jord sin häl.
Om oss Öfvermakten makar
Ur kvar vinkel af vart land,
Gripa vi i bindens bakar,
Rycka blixten ur Guds hund,
Ocb på den vi grensle rida
Ned till fädrens land igenr
Ocb vår ridt skall spörjas vida
Ocb var nord stå uppratt anl
Sist framstod Cand» mag. Carl.A. Muller från
Christiania och vände sig hufvudsakligen .-Jill de Danske
medborgare af alla klasser, som nu i Köpéffliamn med en så
hjertlig välvilja hade upptaget Brödraf pli ens ynglingar i sina
familjers sköte, och frambar allas tar innerliga tacksägelse
derför, samt slutade med att föreslå den sista skålen, ett
"Levede ædle Kjöbenhavns Borgere!5-hvilket
framkallade ett många gångor upprepadt stormande hurra.
Utomi Chrislianensernas och Liindasfudentcrnas verser,
blefvo äfven trenne sådana utdelade från Danskarnes sida
under sexans fortgång. Den första sangen hade signaturen G—v:
Stuuletaterliiemitie*.
Mol. "Det er et Land, dets Sted er höit mod Norden."
Ber er et Land, paa Kortet staaer det ikke,
Men dybt indprentet i Studentens Bryst,
Han kiender hver en Piet til Punkt og Prikke,
De böie Ftelde.og- den steile Ryst,
Og-boldt det haardt og döied1 ban end meget,
Og mangt et Aar i Slid og Slæb benrandt,
Forinden Biergets Top ban lik besteget,
Dog sine bedste Giseder der ban fandt.
Tin var bans Öie træt, og var bans Tanke
Udmattet af sin himmelböie å?lugt^
I Fieldcts Klöft fremsköd de» grönne Bahfee
1 Og rakte villig barn sin gyldne Frugt;
Og i den* Skygge blandt de muntre Venner
Ved Tonehavets raske Bölgeslag,
Han slåp ei Glædens frugl af sine Hænder
För i dens allersidste Aandedrag,
Og aldrig, selv da han var meget lille,
Saa södt som der den sång om Livets Lyst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
