- Project Runeberg -  Berättelse om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren 1845 /
159

(1846) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

im

bröder! Daek, vi uödgades slutligen >lt|a oss lösa ur dett
förtrollning, som ville qvarhålla oss . .,. ♦ ännu ett Lef väl!
och vi måste hasta, för att vid middagstiden på det bestämda
klockslaget kunna hinna fram till Studie-gaarden.

När alla voro församlade i solleanitetssalen hade man
ämnat att afsj unga och utdela följande sång af Po ui
Ryt-ter (C. Ploug) med melodi af’ KrÖyer:

..Tit „afsked
den 28 Juni 1845.

]5t" Ord endnu. — Vort Samlivs Daglys svinder,
Om korte Timer er dets Fryd forbi;
Ba sysler Tanken med de rige Minder,
Og Hjertet nynner Savnets Melodi,
Momentets Perlekrands i Stövet ruller,
Og Livets Alvor tynger paa vor Skulder.

Kom JT da, Brödre! hid hun for at skue

I broget Glands Nordhavets Dronningstol J

Äun for at kryste Nydelsernes Drue

Og vaagne trætte op med næste Sol?

Nei, — der var Indhold i vor Ungdoinsgammenf

En mægtig Tanke drev og bandt os sammen.

Og det var den, at Livets Herre hented

Af samme Kilde vore Aarers Blod,

Det samme Sprog paa vore Læber prented ,

Og drog vor Higen af den samme Rod,

Gaf os i Odel efter vore Fædre

Det samme ’Hjem at vxrgc for og hædre.

Og det var den, at, som af store Minder

Vi fik i.’Varetægt den samme Skat,

Som os een Tro, eet Aandens Præg forbinder.

Er os det samme Maal i Tiden sat i

Aj k asm pe fremst i Folkenes Bråvalla ,

Frigjöre Verden atter eller falde.

Og deitne Tanke ei røetf Glæden slukkes,
Den döer ei bort med vore Stemmers Klang;
Med Eder over Havets Ström den vugges,
Høs os de« spirer paa den grönne Vang;
Den giver Mod at trodse Dage mörke,
Den giver Sindet Kraft og Armen Styrke.

Den lærer os, at Stammens skilte Grene,

Som sygned hen i mörke Magters Baand,

Maae til et enigt Hele sig forene, —

Da er vor Skjæbne i vor egen Haand.

Saa lar da vei! Vort fælles Lösen være:

For Norden» Enhed, Nordens Seir o^ Ære!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/studenttag/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free