- Project Runeberg -  Skandinaviska studenternas möte i juni 1843 /
35

(1843) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 35 —

»Vi bäfva i d« lifligaste färger sett för oas tecknas
afskedets smärta. Ehuru bitter den må vara, ar det dock icke ritt
att mennen låter öfverväldiga sig af ett dyster sinnesstämning.
Ml det tillStaa mig att löna den sista talarena exempel ur vår
Mfttoria, med ett annat * abm för (ifrigt icke har någon
märkvärdighet. Den första Oldenburgaren > sora regerade Öfver da
tre nordiska rikena, företog sig, som bekant är, för omkring
370 Sr sedan, en romareresa. Han förde då med sig 150 hasta».
Det var på den tiden rätt hederligt * numera är det en mera
lått sak att fara Åstad med 150 hästärs kraft; man ser således
att den nordiska kraften * åtminstone icke i detta hänseende»
måtte fara i ett starkt tilltagande. Resan behagade den
förnäme pilgrimen väi\ han blef på det förbindligaste emottagen
hvar ban framfor. Från ComersjöOs förtjusande stränder
kommo till och med sköna Ungmör den andäktige resanden till
mötes med sång och musik och med en anrättning» nästan ännu
tarfligare än denna dagent i den skall ha bestått af bara Tin
och hvetebröd. Hen då han hade intågat på Vaticanen i Horn
och påfven förmärkte att kungen kunde intet latin j påstår
Hvitfeld, att hans helighet »förundrade sig storligen att slik en
Väldig herre lek* hade studerat» Vi hade väl samtligen stått
oss bättre hds hans helighet i den delen. Böckerna äro nu för
tiden vida flera än då, deras antal bar stigit anno starkare ån
bästkraf Ur Has É och hvad värre ar, innu bar icke den ång*
macbin blifvit uppfunnen, tom kunde hjelpa oss att genomlisa
dem alla. Vi arme läsemästare ha derföre hitintills måst
förhjelpa 99» fram så godt vi kunna i vår Vedermöda» medelst en
innan nppuaning> nemligen arbetsfördelning en j allt efter hvars
och ens större eller mindre hästkrafter och hästminne. En bok
gifvet det dock, som på hvar och en fått bevisa sin
avettdrif-vande förmåga J vetenskaperna förkofra sig så hastigt nu för
tiden, att man icke kan vara säker på hvad boken heter i å*g\
i dön tiden då jag gjorde hennes bekantskap, hette hon
gram-tnatika, ©ch vi ha nämnt henne mrd aktning en gång förut
under den gamla firman. Bland det förata hon lärde oss* var,
såsom vi i vår menlöshet funno besynnerligt nog* att deklinera*
Dekl i ner a kan vara en god sak * åtminstone är det något, som
måste genomgås* men det är viset och sannt att de framsteg
man gör blifva icke förvinande om man ideligen deklinerar*
Man bof således i god ock läglig tid vara betänkt på att äfven
konjugerad men malt ökall konjugera ritt och regula riter, utan
illa granoiatikalfel» ty gfaAmjUikilftl skulle bara bekymra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:24:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/studmote/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free