- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
143

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John Faa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

till verldens ända, men följer du mig

genom solsken och natt, på min vilda stig,
då — är jag den stoltaste konungsman,
som under stjernorna vandra kan.u

Då stod fru Jane ett ögonblick,
tigande, blek, med tankfullt skick,
derpå, — helt rodnande, nästa minut
»John Faa, John Faa!a brast högt hon ut,

— det klang som ett hjertskrik, men dock melodiskt, —

beslutsamt, eldigt och halft spasmodiskt

hon kring hans hals sina armar slog,

hans lockiga hufvud intill sig drog

och tryckte en kyss till ljuft förbund,

en lång, en lång, pä hans skäggiga mund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free