- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
156

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förborgadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

På topparna ligger drifva och strålande, stålblank is,
men nere i bergens remnor på stengetens vis
der klättrar ett äfventyrligt och sjelfsvåldigt snår,
och rundtorn foten, i djupet, en mörkgrön barrskog står.

Det är en vrå, enlönlig, af den menskohvimlande jord,
ett gömsle långt ur vägen i den höga, fjerran Nord,
der ännu alltjemnt naturen, som på skapelsens dag,
står lik en frisk vildinna med jungfruligt behag.

Träd in i denna skumma, denna mystiska skog,

der yxan ännu aldrig ett rothugg slog,

der den spelande orrens erotiska idrott

ännu ej nånsin stördes af en jägares lömska skott!

Der elfven ensligt gnolar och raska bocksprång gör,
en tusenårig pojke med hedniskt friskt humör,
men ingen qvam i skuggan, der han far lustigt fram,
har än hans ungmod stäQat med hjul eller dam!

Der samma täcka blommor under eviga tiders lopp
med hvarje vår sig lyfta från mossbädden opp,
men ingen af dem ;alla njöt än den ljufva död,
att vissna hän vid barmen af en flicka rosenröd!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free