- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
193

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förborgadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

„Bof!a for han till, spasmodiskt näfven spände
om trälens nacke, och i blinken drog
med väldig armkraft ner den halfförryckte
och som en hund mot stenen honom tryckte:

„Nu, niding! om mitt högra knä jag fällde
emot ditt bröst och knäckte hastigt till,
din död det då, en saklös död, det gällde,
ditt usla lif jag likväl skona vill,
dig och ditt dåd blott mitt förakt jag ger,
kryp fritt din väg! jag hindrar dig ej mer.a

Men trälen med sitt* ena öga glodde
på sned, på lur, och som en orm sig snodde,
det sjöd uti hans ådror, icke mod,
men vanvett! I ett nu han åter stod
på sina ben, och med förtviflad kraft,
som om han björnens muskelstyrka haft,
han slungar sig, — ett välberäknadt kast, —
rakt på sin man, slår om hans lif sig fast

„Ha, du vill kamp!a — förbittrad viking ryter, —
„den leken, vill jag hoppas, du förtryter.tt

Och kamp det blir. De famna nu hvarann
i handfast brottning, slutna man mot man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free