- Project Runeberg -  Brunt och rosenrödt. En vandrande harpspelares melodramer /
212

(1862) [MARC] Author: Oscar Patric Sturzen-Becker
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blomsterintrig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

212

man tycktes re’n ha tröttnat vid intrigen,
det fägnade vår britt hjertinnerligen,
han fann för godt att glömma sin förtret
och lugnad var igen hans sedlighet.

Om dagen han kring hela staden lopp
att söka gamla blålers-krukor opp,
och underliga stenfat, alla slags,
och spruckna skålar ifrån fordomdags,
från konstens barndom, djupt ner i antiken,

— det var, om ni så vill, nu hans mission,
han lefde för den högre wkeramikenu,

(det är ett studium af den bästa ton,)
och han var deri ej blott konnässör
och samlare, än mindre blott begapare,
men grundlig, som i allt man vara bör,
och klassisk, systematisk, verklig skapare.

När under dagens lopp sin börs han tömt
och funnit något nytt, ännu ej drömdt,
ett gammalt skrälle, något zinkadt fat
af kräftröd färg med arabesk-sirat,
en skatt för hans pretiösa kabinett
på Dickshouse hemma uti Somerset,
hur var han säll och med sig sjelf förnöjd,
hur hjertat slog af vetenskaplig fröjd,
då, matt och échaufferad, stackars man,
om qvällen till sin port han åter hann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sturzbru/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free